För fjorton år sedan var Region Västerbotten (dåvarande landstinget) i en svår sits. Efter flera år av sviktande ekonomi behövde något göras. Därför beslutade den dåvarande landstingsstyrelsen om ett paket av åtgärder som fram till 2015 skulle skapa en ekonomi i balans. 300 miljoner skulle sparas.
Följderna lät inte vänta på sig. Många minns säkert ockupationen av sjukstugan i Dorotea. Den var kommuninvånarnas reaktion på förslaget att stänga vårdplatserna där. Men även på andra håll vittnade personal och patienter om stress och långa väntetider. Besparingarna gav dock ingen långsiktig effekt. Istället blev landstinget tvunget att höja skatten för att bromsa underskotten. Höjningen skedde i två steg 2014 och 2017. Idag är regionskatten 11,35 kr per hundralapp. 2013 var skatten 10,30.
Nu är Regionens ekonomi så dålig att man skulle kunna tro att det aldrig gjorts några besparingar förr. Men sanningen är alltså att både svältkurer och extra näringstillskott har testats utan att de grundläggande ekonomiska problemen har blivit lösta. Sjukvården i regionen behöver spara 238 miljoner kronor. Men det är egentligen bara en liten del av det egentliga sparbehovet.
2024 gick Regionen back med 700 miljoner kronor. Det blev förlust 2022 och 2023 också. De pengarna behöver arbetas igen på något sätt, samtidigt som Regionen också behöver nå nya överskott för att kunna betala för alla investeringar som görs, däribland upprustningen av Skellefteås sjukhus. Det kommer alltså inte räcka att spara 238 miljoner kronor. Fler åtgärder krävs.
I ett så pressat ekonomiskt läge kan man undra om det över huvud taget finns någon lösning. Det är svårt att svara på, men jag är optimist. Det finns dessutom en typ av problem som kan förklara Regionens återkommande ekonomiska svårigheter. Det är ledarskapet. Särskilt den ekonomiska styrningen.
Regionens revisorer har om och om igen påpekat att regionens politiska ledning inte styr tillräckligt tydligt eller långsiktigt. I den senaste revisionsrapporten (från 24 mars) står det att "regionstyrelsen har brustit i sin roll att leda och samordna regionens förvaltning". Det står också att underlagen för budgetar har brister och att "det saknats perspektiv från verksamheterna om vilka besparingar och åtgärder som varit möjliga att genomföra".
Detta är inte första gången som regionens revisorer kritiserat den politiska ledningen för att göra ett för dåligt jobb. Det är såklart jobbigt för S, V och MP som styr. Det borde också vara en signal till väljarna att rösta på andra partier i nästa val. Men just nu bär kritiken med sig en positiv sak. Det finns potential att göra detta bättre.
Med bättre styrning, bättre kontakt med sjukvårdens personal kan det vara möjligt för politiken att ta fram bättre och mer realistiska åtgärder. Det är budskapet som lyser igen i revisionens rapporter.
Höjda skatter och akuta besparingar är inte lösningen för Region Västerbottens problem. Lösningarna ligger i att ta itu med grundproblemen och använda de resurser som redan finns på bättre sätt. Vi väljare borde rösta på de politiker som visar de bästa förslagen för att lösa denna utmaning.