Både polisen och tullen deltog i brottsplatsundersökningen i december, när den stora bombverkstaden avslöjades i Skelleftevillans källare. Några av polisens utredare/spanare var maskerade under arbetet för att skydda sin identitet.
Torsdag kväll den 10 december i fjol: polisen bedriver en spaningsinsats mot Skelleftebon där misstanken är att han tillverkat, hanterat och sålt hemmagjorda bomber.
Bakgrunden är att polisen infiltrerat en hemlig chattgrupp, med en tydlig koppling till kriminella i Umeå, på den krypterade applikationen Signal.
Polisen upptäcker att inte bara hantering och försäljning av narkotika förekommer i chattgruppen. Det ställs också frågor om enskilda personer kan utföra olika slags uppdrag.
Åklagare Thomas Forsberg har tidigare, när Norran den 25 mars berättade att han väckt åtalet mot Skelleftebon, beskrivit resultatet av polisens arbete, att man upptäcker kända kriminella som vill leja personer för allehanda uppdrag – och hur polisen infiltrerar chattgruppen:
– Polisen får klartecken från åklagare att skapa ett alias och inleda en chatt med den som vill anställda folk. Det är en väldigt lyckad åtgärd som leder till ett bra resultat för att hitta ledande personer inom den organiserade brottsligheten. Ärendet hade förmodligen inte blivit något alls om inte polisen hade genomfört den här provokativa åtgärden, säger Thomas Forsberg.
Den 500 sidor stora förundersökningen avslöjar hur polisen agerat, hur Skelleftebon erbjudit sig och fullföljt tillverkningen av bomber – och hur gripandet gick till.
”Man brukar i dag prata om att det finns tillåten och otillåten provokation från polis och åklagare. Det här är, enligt min bedömning, en tillåten provokation när en person annonserar efter folk ska ha tag på en chaufför som kan köra två sprängladdningar från Skellefteå till Umeå”, säger förundersökningsledaren Thomas Forsberg.
Chattkonversationerna beskriver hur Skelleftebon (han kallar sig Jonny Sexig), en beställare av bomber samt en tilltänkt transportör till Umeå skriver meddelanden, där det framgår att en pizzeria och en personbil är målet för sprängningarna.
Men den person som erbjuder sig att föra bomberna till Umeå från Skellefteå är i själva verket en polis. I konversationerna tonar han ned sig egen, påstådda brottsliga bakgrund och erfarenhet där han påstår att han är ”grön”, men behöver pengar till jul. Därför kan han tänka sig att ta uppdraget.
Förundersökningen visar hur Skelleftebon ger lugnande råd i chatten till de andra, att ”du har inget att oroa dig om” och att de visserligen är kriminella ”men inte hjärtlösa”.
I en chattkonversation ger Skelleftebon, visar förundersökningen, mycket tydliga instruktioner med hjälp av en karta och ett fotografi var de hemmagjorda bomberna kan hämtas på kvällen den 10 december. Bomberna lämnas intill en container (inringat med rött) nära järnvägen i centrala Skellefteå.
Men tillbaka till den mörka decemberkvällen i fjol.
Chattkonversationen, som är pågående under kvällen där det skrivs nya direktiv flera gånger, har lett fram till att de hemmatillverkade bomberna ska överlämnas.
Plötsligt skriver Skelleftebon att transportören, som alltså egentligen är en polis, ska bege sig till en speciell plats intill järnvägen på Norrböle, nära en container. Han skickar med två bilder som ger den exakta positionen för var bomberna ska lämnas i en plastpåse.
Flera av polisens spanare finns på plats, en beskriver i ett PM:
”En minut efter att meddelandet och bilden skickats av Jonny Sexig ser vi en mörkklädd man med en elsparkcykel, precis på den plats som markerats ut på den skickade kartbilden, stå och vänta på den plats som markerats på den skickade kartbilden. Flera spanare ansluter och mannen iakttas röra sig runt parkeringen. Efter en stund skickar Jonny Sexig i signalchatten en ny bild på platsen där han lämnat påsen med bomber.”
Delar av en chattkonversation i början av december i fjol där den polis, som i hemlighet infiltrerat chatt-gruppen i Signal-applikationen, får veta målet med bomberna som ska hämtas i Skellefteå och transporteras till Umeå.
Spaningsinsatsen mot mannen fortsätter, poliserna ser mannen komma fram till den egna bostaden, han kollar sig uppmärksamt runt samtidigt som han talar i telefon. Han lämnar sedan adressen och beger sig mot gångtunneln som förbinder centrum och Norrböle.
Den polis som skriver i chatten bekräftar att han som ”transportör” har hittat påsen med bomberna. Då tar Skelleftebon sin elsparkcykel och kör tillbaka till hemadressen.
Efter detta bevakas fastigheten. Vid midnatt genomförs husrannsakan och den 37-årige Skelleftebon grips, där han ligger i sängen.
Chattkonversationerna avslöjar att bomberna tycks ska användas mot en pizzeria i Umeå där ägaren vägrat betala sina skulder.
En av bomberna har följande användningsområde, efter konversationen:
”En ska sprängas i en pizzeria som en kille äger som vägrar betala. Den kommer att vara tom, långt efter stängning.”
Den andra bomben har som mål ”en snubbes bil, tror jag, på natten som vägrar betala. Skulder på totalt 300 k”, vilket innebär 300 000 kronor.
Bombverkstaden i centrala stan. Det var en annorlunda syn som mötte polisen när man klev ned i 37-åringens källare i huset i Skellefteå. De hemmagjorda bomberna bedöms av åklagare och polis ha tillverkats med ett enda skäl, att användas i brottsligt syfte.
Och om polisen samlar stark bevisningen i Signal-applikationen och i olika mobiltelefoner, är 37-åringens källare i Skellefteå om möjligt fylld med ännu fler föremål som stärker misstankarna. Detta eftersom flera hemmagjorda bomber påträffas.
Så här lyder analysen i ett PM från i det nationella bombskyddet som undersökte källaren:
”Misstänkt improviserad sprängladdning. Genomlyses med pulsröntgen och separeras. Består av en termos med tejpat ytterlock i metall, utan innerlock. Genom locket löper någon form av stubin. Stubinen leder ned till termosen och ned i två mindre plastbehållare.”
Vidare syns tre fyllda kolsyrepatroner inlindade i papper, en större och en mindre pyroteknisk smällare, ihoptejpade glasflaskor fyllda med vätska:
”I termosen anträffas misstänkt krut och misstänkt pyroteknisk sats i form av kulor. Misstänkta kompletta sprängladdningarna har inga legala användningsområden och vid tillförande av splitter finns inget annat syfte än att öka skaderisken.”
Blåsningen och utredningen mot Skelleftebon. Advokat Jens Nyström är den åtalade Skelleftebons offentlige försvarare. ”Hans känslomässiga läge är att han är bestört över att det har landat i de här konsekvenserna”, säger Jens Nyström.
Åklagare Thomas Forsberg sammanfattar:
– Han har hanterat explosiva varor i form av fem av honom tillverkade sprängladdningar innehållande olika former av krut, pyrotekniska stjärnor och splitter i form av spik, muttrar, stålkulor och pellets. Två av dessa har han levererat till en plats för upphämtning. De två brotten är grova eftersom hanteringen avsett flera explosiva varor som varit av särskilt farlig beskaffenhet samt då hanteringen har skett i sådan miljö att varorna typiskt sett kan befaras komma till brottslig användning.
På fredagseftermiddagen, när rättegången avslutades, kom tingsrättens besked. Skelleftebon är fortfarande misstänkt för två fall av brott mot lagen om explosiva och brandfarliga varor, grovt brott. Det finns dubbla häktningsskäl för att 37-åringen ska fortsätta vara frihetsberövad, däribland det höga straffvärdet (minimistraffet är fyra års fängelse).
Advokat Jens Nyström säger till Norran:
– Min klient medger att han innehaft de explosiva föremål i den egna bostadens källare samt att han överlåtit två liknande föremål till en annan person. Men vad gäller den sista delen menar han att han utsatts för en otillåten provokation av polisen, därför är det här inte ett grovt brott.
Synen som polisen, det nationella bombskyddet och tullen mötte nere i Skelleftekällaren hemma hos 37-åringen. Rökgranater, flaskor med stubin och rörbomber fanns på ett arbetsbord.
Varför denna tillverkning?
– Han är nyfiken och experimentell. Han har haft det här som en hobby, att se vad som händer när man stoppar ihop saker. Och sprängkraften i de här grejerna är på fyrverkeri-nivå.
Men han blir kvar i häktet, allt pekar mot en fällande dom?
– Han har ju medgett egentligen samtliga omständigheter och det vi invände kring handlar främst om rättsliga bedömningsfrågor. Den slutsats som jag drar av häktningsbeslutet är att tingsrätten inte delar vår syn på juridiken. Otillåten provokation och rubriceringen, alltså att det inte handlar om grovt brott, var våra två invändningar. Döms han för grovt brott får vi överväga att överklaga till hovrätten, svarar Jens Nyström.