På söndag är det val till Sametinget, ett val där sju partier ställer upp och totalt 9 755 personer har rätt att rösta.
Enligt en undersökning som Novus har gjort på uppdrag av SVT Sápmi och Sameradion är samiska rättigheter den viktigaste frågan för väljarna.
Samtidigt visade SVT Sápmis valdebatt att det även är valets största tvistefråga.
Den nuvarande styrelsen har drivit på för att alla samer ska kunna tillhöra en sameby.
– Det handlar egentligen om att föra vidare traditioner, att inte känna sig som främling i områden som förfäderna upparbetat, sa Håkan Jonsson, Sametingets styrelseordförande och partiledare för Jakt- och fiskesamerna, i debatten.
Men bland oppositionspartierna finns en oro för att det ska göra det ännu svårare för samebyar och redan pressade renskötare att hävda sin rätt.
Till saken hör också att den som blir medlem i en sameby även får rätt att jaga småvilt och fiska på samebyns marker.
– Så länge vi tror att lösningen är att vi ska ta något från den ena och ge något till den andra, då har vi fokuserat helt fel, sa Marianne Gråik, partiledare för det största oppositionspartiet Samelandspartiet.
Jan Rannerud, renskötare från Storsele, Malå, sitter med i Sametingets styrelse för Vuovdega–Skogssamerna, och är högt placerad på partiets listor även i år.
Han och hans parti befarar att befintliga renskötare kommer att drabbas hårt om samebyarna öppnas upp för alla samer.
– Det är klart att man ska respektera alla samers rättigheter. Men man kan inte göra det genom att slå ut samebyarna. I stället måste man hitta en annan form. Näringsorganisationen, alltså samebyarna, ska man inte röra, säger Jan Rannerud.
Samtidigt sitter ni i styret tillsammans med Jakt- och fiskesamerna som driver på hårt för att samebyarna ska öppnas upp, hur går det ihop?
– Jag ska inte säga att det går smärtfritt. Men de respekterar vår åsikt och de inser att vi står för den åsikt vi har. Sedan förstår jag deras åsikt också, jag har inga problem att hjälpa dem i den frågan, men inte genom att rasera samebyn.
Jan Rannerud konstaterar att den här frågan har stötts och blötts sedan Sametinget bildades 1993, utan att komma framåt.
Liksom flera andra sametingspolitiker tycker han att det har blivit en stoppkloss som blockerar andra viktiga frågor:
– Man kan inte hålla på med en sak år efter år efter år och inte komma någonstans. Jag tycker att det är oprofessionellt när man inte tar till sig att det inte fungerar. Man måste hitta en annan väg och det tror jag är rätt så enkelt om man släpper all prestige.
Vilka andra frågor är då viktigast för Sametinget att jobba med? Ja, enligt Jan Rannerud är röstlängden en sådan, då han menar att möjligheten att överklaga andra personers rösträtt har skapat mycket onödig osämja och irritation.
En annan hjärtefråga är åtgärder för att möta klimatförändringarnas effekter.
– Vi måste ha planer och vara beredda. Vi kan inte stoppa eller förhindra klimatförändringen, utan nu handlar det om hur vi ska anpassa vår näring till det här, säger Jan Rannerud.
Övriga partier
Så här beskriver ledarna för de andra partierna valets viktigaste frågor i SVT Sápmi:
Partiet Samerna: Minoritetsspråkslagen görs om till urfolkslag. Sverige ratificerar ILO 169. Ny rennäringslag där näringen ges större markanvändningsskydd. Se över ersättningen i rovdjurspolitiken.
Min Gaeidnu: Miljö. Språk. Samisk hälsa.
Jakt- och Fiskesamerna: Alla samers rätt att nyttja de marker som ärvts av förfäderna. Fler ska få möjlighet att tala samiska. Röstlängden, ska inte kunna överklagas av andra än den det berör och fler ska kunna tas upp.
Samelandspartiet: Stärk urfolksrätten och rätten till land och vatten. Stötta samebyarna och renskötarna med att försvara renens rätt till liv och bete. Språk. Samisk hälsa.
Landspartiet Svenska Samer: Rätten till mark och vatten. Nolltolerans för våld mot samiska kvinnor och HBTQI-samer och nolltolerans mot rasism. Språk. Håll toleransnivåerna inom renskötseln.
Guovssonásti: Samiskt självbestämmande och samiska rättigheter. Självbestämmande inom renskötseln. Samiska språk och Samisk kultur.