Samebyarna kan komma att öppnas för alla samer

Sametinget föreslĂ„r att alla samer – inte bara de som Ă€ger renar – ska fĂ„ bli medlem i en sameby. Men förslaget Ă€r omstritt och har vĂ€ckt frĂ„gor kring sĂ„vĂ€l jakt- och fiskerĂ€tten som renskötarnas villkor. Ӏn Ă€r det inte lĂ€ge att vara orolig”, sĂ€ger Jan Rannerud, samepolitiker frĂ„n MalĂ„, som dock fĂ„r mothugg.

Jan Rannerud, Vuovdega–Skogssamerna, Ă€r inte orolig för att samebyarna ska köras över. Men Marita Stinnerbom, GuovssonĂĄsti, hĂ„ller inte med. ”Vi tycker att styrelsen har jobbat helt fel”, sĂ€ger hon.

Jan Rannerud, Vuovdega–Skogssamerna, Ă€r inte orolig för att samebyarna ska köras över. Men Marita Stinnerbom, GuovssonĂĄsti, hĂ„ller inte med. ”Vi tycker att styrelsen har jobbat helt fel”, sĂ€ger hon.

Foto: Jens Ökvist/Marie Birkl

MalÄ2024-03-10 14:00
Profilbild för Lennart Enkvist
Lennart Enkvist

För att bli medlem i en sameby rĂ€cker det inte med att vara same. Man mĂ„ste Ă€ven tillhöra en renskötande familj. 

Men det kan komma att Àndras.

Vid sametingets senaste plenum i UmeÄ klubbades ett förslag som innebÀr att alla som har anknytning till en sameby ocksÄ ska kunna bli medlem dÀr.

Med det följer Àven rÀtten att jaga smÄvilt och fiska inom samebyns omrÄde.

Jan Rannerud, Storsele, MalĂ„, sitter med i sametingets styrelse, dĂ€r han representerar Vuovdega–Skogssamerna.
Jan Rannerud, Storsele, MalĂ„, sitter med i sametingets styrelse, dĂ€r han representerar Vuovdega–Skogssamerna.
Foto: Lennart Enkvist

Jan Rannerud, Storsele, MalĂ„, sitter med i sametingets styrelse för Vuovdega–Skogssamerna. Han berĂ€ttar att det Ă€r den uppmĂ€rksammade Girjasdomen frĂ„n 2020 som har gjort att frĂ„gan nu har kommit upp pĂ„ bordet.

DĂ€r slog Högsta domstolen fast att det Ă€r Girjas sameby – och inte staten – som har rĂ€tt att upplĂ„ta smĂ„viltjakt och fiske pĂ„ samebyns omrĂ„de ovanför odlingsgrĂ€nsen.

Domen sÄgs som en stor seger för samerna, men vÀckte ocksÄ frÄgor. Till exempel, hur vÀgledande blir domen för andra samebyar? Och vad innebÀr den för icke renÀgande samer?

Jan Rannerud berÀttar att regeringen efter Girjasdomen stÀllde frÄgan till sametinget om hur jakt- och fiskerÀtten ska organiseras:

– Man vill ju inte ha slĂ€ppa loss ett antal personer som kutar runt och skjuter. Det mĂ„ste vara nĂ„n form av organisation. Och det enda vi ser Ă€r att det fortsatt Ă€r samebyn som Ă€r den organisationen.

Han konstaterar ocksÄ att det finns andra frÄgetecken som behöver rÀtas ut.

För att fÄ jaga pÄ samebyns mark mÄste man vara medlem i samebyn. Och det fÄr man inte om man inte har renar.

Samtidigt sÀger rennÀringslagen att alla samer har renskötselrÀtt, vilket enligt Jan Rannerud har gjort det hela till ett moment 22.

– Förslaget Ă€r nu att man löser det genom att alla fĂ„r ansöka hos den sameby man har anknytning till. DĂ„ Ă€r det upp till samebyn att bevilja eller avslĂ„ ansökan. SĂ„ det finns ingen automatik i det hĂ€r. 

– Men för att fĂ„ jaga och fiska mĂ„ste man vara medlem, det Ă€r grunden, sĂ€ger han.

Renskötselns förutsÀttningar Àr en av frÄgorna som diskuteras i samband med förslaget.
Renskötselns förutsÀttningar Àr en av frÄgorna som diskuteras i samband med förslaget.
Foto: Evelina Eriksson

En annan frÄga som vÀcker kÀnslor Àr renskötselrÀtten, alltsÄ rÀtten att anvÀnda marken och vattnet för att bedriva renskötsel. Kommer den att förÀndras och gÀlla fler om förslaget blir verklighet?

Nej, svarar Jan Rannerud, och tillÀgger att den redan idag gÀller alla samer. Men det betyder inte att det Àr fritt fram för den som vill att börja som renskötare.

– För att fĂ„ bedriva renskötsel mĂ„ste man ansöka hos en sameby. DĂ€r bestĂ€mmer egentligen samebyn sjĂ€lvstĂ€ndigt. Om samebyn sĂ€ger nej, vi har för mycket renar, dĂ„ kan man ju inte ha fler.

– Det finns ett biologiskt renantal som inte fĂ„r överskridas. Det kommer inte att förĂ€ndras, det ligger fast, sĂ€ger han.

Jan Rannerud tillhör den majoritet i sametinget som stÄr bakom förslaget. Han beskriver det som en naturlig följd av Girjasdomen och ett helt okej förslag som ser till att det blir ordning och reda.

Men förslaget har ocksÄ fÄtt kritik. BÄde frÄn samebyar och frÄn oppositionen i sametinget.

Marita Stinnerbom sitter i sametinget för Guovssonåsti, ett av oppositionspartierna.
Marita Stinnerbom sitter i sametinget för Guovssonåsti, ett av oppositionspartierna.
Foto: Maria Unga

Marita Stinnerbom, Guovssonåsti, efterlyser en konsekvensutredning om hur samebyarna pÄverkas och förordar i stÀllet det förslag som oppositionen lade fram:

– Det har samebyarna jobbat fram tillsammans med sin organisation SSR. Samebyarna berörs av förslaget, dĂ„ mĂ„ste man se pĂ„ hur det kommer att pĂ„verka deras organisering, vad konsekvenserna blir och hur det praktiskt ska gĂ„ till. SĂ„nt bör man veta innan man tar stĂ€llning.

Hon ifrĂ„gasĂ€tter förslaget att alla samer ska fĂ„ bli medlem i en sameby och fĂ„r rĂ€tt jaga och fiska inom samebyns omrĂ„de, Ă€ven om samebyarna inte har rĂ„dighet över smĂ„viltsjakten och fisket. 

– I renmarkskommittĂ©ns delbetĂ€nkande Ă€r förslaget att det bara Ă€r Girjas sameby som har rĂ€tt att förvalta jakten och fisket. Det finns ingen majoritet att ge övriga samebyar samma rĂ€tt, sĂ€ger Marita Stinnerbom.

Hon Àr ocksÄ kritisk till att styrelsen kom med ett nytt förslag och skickade in det till regeringen efter att frÄgan bordlagts pÄ plenum. Det ledde Àven till att oppositionen riktade en misstroendeförklaring mot ordföranden HÄkan Jonsson.

– Det var en minoritetsbordlĂ€ggning och dĂ„ fĂ„r man inte jobba vidare med frĂ„gan. Vi tycker att styrelsen har jobbat helt fel, sĂ€ger Marita Stinnerbom.

Vilka risker ser hon dĂ„ med förslaget? Ja, framförallt att sĂ„ mycket Ă€r oklart – vad innebĂ€r ett medlemskap och hur ska samebyarna organiseras?

Men hon ser ocksÄ en risk för att renskötseln och renen trÀngs undan:

– Om det blir sĂ„ att fler ska bedriva renskötsel blir det sĂ€mre möjligheter för den som bedriver renskötseln idag. Det Ă€r hĂ„rt, det behövs ett visst renantal för att du ska kunna livnĂ€ra dig pĂ„ renskötsel. Det blir en konkurrens inom samebyarna och konkurrens inom samebyarna kan skapa konflikter.

Totalt finns det 51 samebyar i Sverige.
Totalt finns det 51 samebyar i Sverige.
Foto: Evelina Eriksson

Jan Rannerud tycker dock att kritiken Àr överdriven och bygger pÄ okunskap. Han menar att förslaget egentligen inte förÀndrar nÄgonting och framhÄller att samebyarna kommer att fÄ tycka till innan nÄgra beslut fattas.

– Det Ă€r ju inte vi, utan staten, som skapar lagförslagen och lagrĂ„dsremisserna. DĂ„ fĂ„r samebyarna sĂ€ga sitt, ingen kommer att gĂ„ förbi samebyarna.

I slutĂ€ndan Ă€r det riksdagen som fattar beslut i frĂ„gan, ett beslut som Jan Rannerud tror ligger minst fem Ă„r bort. 

– Just nu Ă€r det faktainsamling som pĂ„gĂ„r. SĂ„ i stĂ€llet för att vara oroliga borde man fundera pĂ„ hur man vill ha det. Än Ă€r det inte lĂ€ge att vara orolig, sĂ€ger han.

Samebyar

‱ En sameby Ă€r trots namnet inte en enda fysisk by, utan ett geografiskt omrĂ„de dĂ€r renskötsel bedrivs. 

‱ Samebyn Ă€r organiserad som en ekonomisk och administrativ sammanslutning med en egen styrelse. 

‱ Samebyn ska för medlemmarnas gemensamma bĂ€sta leda renskötseln pĂ„ det geografiska omrĂ„det.

‱ Totalt finns det 51 samebyar i Sverige.

KĂ€lla: Sametinget.

Sametinget

‱ Sametinget Ă€r bĂ„de ett folkvalt organ och en statlig myndighet. Sametingets uppgift Ă€r frĂ€mst att bevaka frĂ„gor som rör samisk kultur i Sverige.

‱ Huvudkontoret finns i Kiruna, dessutom har sametinget kontor i Jokkmokk, TĂ€rnaby och Östersund.

‱ Sametingets folkvalda församling, kallad plenum, bestĂ„r av 31 folkvalda ledamöter. Plenum utser i sin tur styrelse, presidium och olika nĂ€mnder.

KĂ€lla: Sametinget.                                                                                                                                                                                                     

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
 
 
 
 
 
 
LĂ€s mer om
Sametinget
MalÄ
Renskötsel