I hjärtat av den öppna planlösningen står köket – och en köksö som både står för pizzabakande och pingisspelande.
Redan 2004 flyttade hockeyspelaren Andreas Falk till Skellefteå första gången, och väl i norra Västerbotten blev det att bo i en lägenhet på Kågevägen.
Och redan som 21-åring visade det sig att den numera 42-årige hockeytränaren var noga med hur han bodde, trots att han sedan dess varit verksam i en bransch där man ofta tvingas flytta – ibland även mot sin egen vilja.
– När jag flyttade till Skellefteå började jag med att tapetsera om i lägenheten, och byta kakel i köket. Jag köpte en ny soffa, medan många spelare nöjer sig med den som finns i föreningens lägenhet, då jag först hade en stor och vinröd skinnsoffa. Den rök ganska snabbt, säger han och skrattar.
Hur har du resonerat kring boenden under karriären med tanke på att det kan gå ganska fort från inflytt till flytt?
– Alla är olika, men för mig och Jenny har det alltid varit jätteviktigt att vi bor bra och trivs. När vi kom till Jönköping bodde vi först i en lägenhet, innan vi köpte två nya lägenheter som vi renoverade, säger 42-åringen och fortsätter:
– I Tyskland fick vi också en ny lägenhet, och då frågade jag klubben om jag kunde få pengar att köpa möbler och grejer till lägenhet för, som de sedan kunde behålla när vi flyttade därifrån. Då gick vi på Ikea och köpte grejer för 50-60 000 kronor; allt från soffa till gardiner och kuddar samt fixade svensk TV.
Även under de blott två säsongerna i Luleå valde paret att satsa på boendet, och tackade nej till föreningens hyreslägenheter för att istället köpa en villa.
– Vi förstod att vi inte skulle trivas i lägenhet, utan köpte ett hus istället som sedan Jonas Berglund(center i Luleå Hockey) köpte när vi flyttade därifrån.
Väl tillbaka i Jönköping, där Falk avslutade sin karriär som spelare och sedermera inledde sin tränarbana, byggde paret sitt första hus.
– Det blev ett New England-hus med puts, takkupor och så. Det var verkligen herrgårdsaktigt, berättar han.
Men sommaren 2020 stod det klart att paret, och döttrarna Junie, 7, och Elise, 11, skulle återvända till fruns hemstad i och med att Andreas fick jobbet som assisterande tränare i AIK.
Huset i Jönköping såldes, och istället började jakten på en ny bostad i Skellefteå.
Vad är det för hus ni har byggt?
– Det är en enplansvilla, i ladstil. Förråd och garage på bottenplan, och på övervåningen finns allt annat. Det finns alltid för- och nackdelar, men om vi kunde bygga ett enplanshus den här gången ville vi göra det. Det blir mindre spring i trapporna då...
Och det kom att bli ett stort vinkelhus, på 236 kvadratmeter med uterummet inräknat, insprängt i terrängen och skogen – bara några slagskott från Skellefteå Kraft arena.
– Det blev stort, och garaget är väl 75 kvadratmeter med pannrummet och förrådet inräknat.
Fasaden är impregnerad med en speciell blandning för att träet ska se obehandlat ut.
Och trots att huset är stort, smälter det väl in i de närliggande miljöerna.
– Vi ville ha det så naturligt som möjligt, och har behandlat träpanelen med en vattenavvisande kiselinpregneringsspray och i sommar är det dags för att lägga på ett lager till.
Skiljer det här huset sig mycket mot huset i Jönköping?
– Ja, det skulle jag nog ändå säga. Lättaste sättet att förklara det är väl att på det första huset valde vi designen först, och sedan fick allt inomhus anpassa sig. Här valde vi insidan först, och sedan kom det yttre, säger han och förklarar vad som var prioriterat i familjens andra hus.
– Vi ville ha mycket förvaring, med stort garage och förråd. Sedan ville vi ha bastu och ett uterum och först senare började vi med placering av fönster och såna saker.
Valet att bygga en enplansvilla, snarare än ett tvåvåningshus handlar inte heller enbart om att slippa att springa i trapporna. För även om groventrén och garaget är en trappa ner är boendedelen på ett och samma våningsplan.
– På en enplansvilla är det lättare att addera olika typer av utbyggnader, som till exempel uterummet som vi sitter och pratar i nu. Det fanns inte på första ritningen, men på en enplansvilla är det lättare att bygga ut.
Finns det något som du saknar från huset i småländska Bankeryd?
– Det enda som saknas här är att man ser vattnet, för det gjorde vi i Jönköping. Det gör vi ju inte här, men här har vi istället jättefin skog precis invid huset, säger Falk och berättar att det dök upp en älg precis utanför vardagsrummet i våras.
– Sedan har vi kvällssol här, vilket vi inte hade i Jönköping. Jag var här på midsommarafton, innan vi byggde huset, och kollade när solen gick ner och sedan byggde vi en veranda här som får solnedgången.
Huset på Eriksberg är det andra i ordningen som Andreas och Jenny byggt tillsammans – och tidigare har de också genom karriären hunnit med att köpa hus i Luleå.
AIK-tränaren hymlar inte med att han fått mycket hjälp att bygga huset, men visar ändå stolt upp både utemöbler och andra tillbehör som han själv har snickrat ihop.
Hur är du annars som husbyggare?
– Jag vill att det ska gå snabbt, och de stora grejerna är det bättre att annat folk gör.
Under sin karriär som spelare vann Falk två SM-guld, för att sedan addera ytterligare en medalj av ädlaste valör som tränare när AIK vann guld förra året (och guldhjälmen ligger fortfarande prydligt synlig på hatthyllan i groventrén).
Vad är svårare, att bygga hus eller guldlag?
– Det är lika svårt, och faktiskt ganska liknande. Man blir aldrig nöjd, och sedan är det väldigt mycket beslut att ta med färger, kakel eller annat. Eluttag till exempel, det tänker man ju aldrig på... Sedan handlar det ju om att få saker att fungera tillsammans.
Uppe på Eriksberg bor också tränarkollegan Pierre Johnsson samt general managern Erik Forssell.
Även förre tränaren Robert Ohlsson hade sitt hus på området.
Hur mycket umgås ni i ledarstaben på fritiden?
– Jag och Pierre umgås en del privat, men deras grabb är ju lite äldre och hans fru Linda har ju företaget som tar mycket tid, så det blir inte så mycket häng under vintern. När man umgås så fruktansvärt mycket på dagarna är det också skönt att få lite distans.
Och "Forre" är ju din chef?
– Exakt! Så han får hålla sig på sitt eget kvarter, säger 42-åringen och skrattar.
På den lediga tiden gillar Falk, vid sidan av att jaga, fiska, köra skoter eller vara ute med hunden, att vara hemma och ta det lugnt.
– Hemma gillar jag att lyssna på musik, och är jag hemma själv så spelar jag musik i högtalarna och sitter i soffan med en kopp kaffe.
Precis som du gjorde när vi kom hit, med andra ord?
– Precis. Jag försöker varva ner, för det är ganska högt tempo på jobbet.
Sedan 2020 har alltså familjen Falk bott i Skellefteå, igen, men än vågar inte riktigt 42-åringen kalla det för "hemma för alltid".
– Inte med mitt yrke... Jag trivs jättebra och kan absolut tänka mig att stanna här jättelänge; jag trivs jättebra i ishallen, hemma, med alla aktiviteter och dessutom gillar jag ju vintern, vilket inte alla gör. Men det gör jag.
Men visst finns det påtryckningar från familjerna om att stanna kvar i Skellefteå och huset på Eriksberg.
– Min svärmor, och även min mamma och pappa som bor kvar i Stockholm, tycker att det får räcka med att flytta nu. De har hjälpt till att packa upp och ner alla saker under en massa år, och de tycker nog att det är skönt att vi har fått landa lite och vara kvar här i sex år...
Under husesynen, som blir det som avslutar vårt besök och möjliggör för alla bilder i det här reportaget, är han inte sen att lyfta fram uterummet – där det finns en nästintill hemlig dörr till bastun.
– Det här rummet trivs vi i, och älgen som sitter där på väggen sköt jag förra året. Sedan gillar jag att basta, och det var något vi saknade tidigare, och på vintern bastar jag åtminstone 2-3 gånger i veckan.
Jag tror att er nye, och finske, målvakt Jani Lampinen blir eld och lågor när han får se det här.
– Haha, det är mycket möjligt, säger han och visar stolt upp beståndet av bastuhattar.
Inbyggd i väggen till uterummet står bastun. ”Vintertid bastar jag väl 2-3 gånger i veckan”, säger Falk.
På den stora altanen, med kvällssol, finns en pizzaugn, en vedeldad grill och en grill.
Med kol, briketter eller gasol?
AIK-tränaren kör på gasol – och grillar allt från korv till kött, även om pizza framstår som en personlig favorit.
– Det går ju också att bara baka själva pizzabrödet, och sedan fylla efteråt med mozzarella och någon god skinka!
Väl i det kombinerade köket och vardagsrummet är det högt i tak, någon det ofta betonas att det också är i Skellefteå AIK:s SHL-lag.
– Ryggåstaket i den här delen var något vi saknade i det förra huset. Och den där öppna spisen, som man kan se igenom, hittade jag på nätet. När man sitter i uterummet kan man också ha den öppen och elda, och då kan man sitta där länge på kvällarna även nu när det börjar bli kallt.
Är det dina fyra år i Tyskland som har finansierat allt det här?
– En del, men sedan har vi gjort några bra bostadsaffärer också, säger 42-åringen och ler igen.
Beslutet att satsa på öppen planlösning och ett stort vardagsrum vid det väl tilltagna köket, med en köksö som också fungerar som pingisbord, var ett enkelt beslut.
– Absolut. Speciellt när man har kompisar med barn, då kan vi sitta i uterummet samtidigt som de härjar här inne och ser på tv. Väldigt skönt att kunna ha det så här. Sedan är det kul att laga mat, baka pizza, eller spela pingis på den här köksön. Jag har ett sånt där nät som du spänner fast på sidan av bordet!
Det här nybyggda huset har också "väckt kvarteret" någon gång, i samband med någon av de lagfester som familjen Falk stått värd för.
– Då har vi satt upp bord och stolar, och ibland även satt upp ett tält, och tagit hit en kock som har lagat maten samtidigt som vi tränare har fixat med underhållningen. Då har alla spelare fått ta med sig fruar eller respektive hit, och då slutade det en gång med att alla spelade pingis på köksön...
Låter ovanligt, att tränare och spelare festar tillsammans? Var du med om det under din spelarkarriär?
– Kanske sedan jag flyttade hem till Sverige, och de senaste tio åren har det förändrats mycket. Som tränare försöker man komma närmare gruppen. Det är något som jag tycker om, även om det också måste finnas en tydlig gräns, säger Falk, och betonar att det var en fördel säsongen 2024/2025.
– När det går tyngre, som i vintras, så innebär ju såna här saker att vi har en stark grupp och verkligen är tillsammans i det vi gör.
Att bygga ett uterum i direkt anslutning till vardagsrummet var ett bra val, konstaterar Andreas Falk.
På baksidan av huset, upp mot skogen, finns en nybyggd altan där paret ännu inte bestämt sig för om det ska bli en loungegrupp – eller bord och stolar.
Oaktat vilket, så har det kommit att bli platsen för morgonkaffet.
– Absolut!
En öppen planlösning med högt till tak – Andreas Falk visar runt i huset han och frun Jenny byggde för några år sedan.
Sovrumsfönstret för Andreas Falk och hans fru vetter ut mot skogen bakom huset. ”Det är väldigt skönt”, säger han.
Vinkelhusets två delar är sedan tydligt uppdelade; i den södra har Andreas och Jenny sin del med sovrum, badrum och den 14 kvadratmeter stora tvättstugan.
– Det var något som vi ville ha, och den här blev dubbelt så stor som den i Jönköping.
AIK-tränaren visar sedan stolt upp de väggfästa torkställningarna.
– I många hus stå torkställningarna överallt och är alltid i vägen, men då fixade vi såna här som alltid sitter uppe på väggarna.
I den som vetter mot väster har döttrarna sitt eget vardagsrum, sitt badrum och varsitt sovrum. I den här delen av huset finns också gästrummet.
– Och som du förstår så är det alltid så här städat ut i den här delen av huset, säger han följt av ännu ett leende.
På väg ut ur huset får vi också titta in i garaget, och groventrén – som var ytterligare en lärdom från tiden i Småland.
– Vi ville ha en groventré och här går vi in på vintern. Då kommer vi in via garaget och lämnar all slask och snö där, och sedan byggde vi såna här omklädningsrumsplatser, så att alla har sin egen plats.
Noterbart på hyllorna att tre av fyra i familjen har AIK-attiraljer framme. Andreas har guldhjälmen fullt synlig, så här drygt ett år efter finalframgången mot Rögle BK, samtidigt som båda döttrarna har en AIK-halsduk hängandes på sina krokar.
– Det är halsdukarna från slutspelet senast, och i år var det nog kanske första året som de verkligen fattade tycke för sporten. Nu sitter de och tittar och är verkligen intresserade, tidigare var de nog mest där bara för att leka med sina kompisar.
Och Falk, som har Huddinge som sin moderklubb, var också på plats med familjen och såg den avgörande kvalmatchen mellan Djurgården och AIK i hockeyallsvenskan, men när han förklarade för döttrarna vilka lag som spelade möttes han av stora frågetecken.
– "AIK? Men det är ju inte vi som spelar", frågade sig båda och då fick jag förklara...