Spelarkrisen i lokalfotbollen: ”Katastrof”

Skellefteå
Lästid cirka 7 min

Över 220 spelare har stått uppskrivna för matchspel för ett lokalt division IV-lag den här säsongen.
Ändå har många stora problem att fylla matchtrupperna.
– Det är några timmars ringande ibland för att få ihop ett lag, säger Medles tränare Michael Bergvall.

Säsongen för division IV är inte riktigt halvvägs ännu. Drygt tio av 22 omgångar har spelats, och tabellen haltar med blott någon match.

Det återstår därmed mer än halva serien. Men redan nu har 227 spelare varit uppskrivna i matchtrupper i de sju lokala lagen, vilket motsvarar mer än 32 spelare per lag. Det går att jämföra mot Sunnanå SK i division III och Skellefteå FF i division II, som efter tio respektive elva matcher spelat 22 spelare vardera.

Men trots det stora spelarantalet i varje lag vittnar listorna om att det är svårt att fylla matchtrupperna. 

– På papperet har vi hyfsat med folk, men det är lite svårt att få ihop det. Vi har inte så många unga spelare, och vi har haft väldig otur med skador i år, säger Medle SK:s tränare Michael Bergvall.

Erik Granbergs Medle SK har haft problem att fylla matchtrupperna.
Erik Granbergs Medle SK har haft problem att fylla matchtrupperna.

Medle har drabbats hårt i år, konstaterar tränaren. Totalt har 35 spelare varit uppskrivna för match för klubbens räkning – men det är långt ifrån alla de som tränar regelbundet. Dessutom har laget tvingats använda fem olika målvakter på tio matcher.

– Vi har två målvakter, men en är skadad. Om då den andra är borta eller inte kan är det så, det är inte så mycket att göra åt. Vi är ju inte ensamma om den saken, säger Bergvall.

Hur är det för er att få ihop en matchtrupp?

– Det går ganska dåligt ändå. Vissa matcher har vi haft full trupp, men mer ofta har vi färre spelare. Och ofta behöver man ringa in folk som inte tränar med oss, men som ställer upp ändå. Det är några timmars ringande ibland för att få ihop ett lag.
 

Medle är långt ifrån ensamma. Av de sju lokala lagen i division IV har fem använt över 30 spelare. Rönnskär är ett av dem som nyligen nådde upp till den siffran – och tränaren Duncan McKie upplever samma sak:

Rönnskär, som degraderades från division III i höstas, tappade till följd av det en stor skara spelare.
Rönnskär, som degraderades från division III i höstas, tappade till följd av det en stor skara spelare.

– Det är katastrof, det finns inte spelare, inleder han och fortsätter:

– Det var tacksamt att Umgransele flyttade sin match helgen som var (15 juni, reds. anm.) för vi hade inte spelare, det hade blivit fruktansvärt.

Rönnskär åkte ur division III i höstas och tappade till följd av degraderingen en stor skara spelare. Ändå kände tränaren att han hade gott om spelarmaterial när säsongen inleddes.

– Även om vi tappade mycket tänkte jag att vi har en rutinerad ryggrad och unga spelare. Men helt plötsligt hade vi flera långtidsskadade, och nu har jag inte längre en rutinerad ryggrad.

Av alla lag i division IV sticker ett ut – Myckle IK. Med hela 42 uppskrivna spelare i de tio matchtrupperna så här långt har de spelat överlägset flest.

– Det är en tuff situation, och så är det väl för många lag kan man väl säga. Man hör att lag flyttat matcher, tränare som varit med och spelat och varit på bänken. Det är klart att vi också märker av det här, säger sportchef Jacob Stephenson när Norran är på besök på en träning i Myckle. 

42 spelare har spelat i Myckle IK:s matchtröja den här säsongen, bland annat Humberto Arias Amaya. Trots det har antalet avbytare aldrig varit mer än fem stycken.
42 spelare har spelat i Myckle IK:s matchtröja den här säsongen, bland annat Humberto Arias Amaya. Trots det har antalet avbytare aldrig varit mer än fem stycken.

Han klev in i klubben under sejouren i division III 2022, och har sedan dess återfunnits i ledarstaben. Själv har Stephenson varit uppskriven som spelare flera gånger under säsongen.

– De tidigare åren jag varit här har vi haft över 35 spelare i träning från och till. I år vet jag inte exakt, men vi är ungefär 18, berättar han och fortsätter:

– De här 18 räcker inte långt när det börjar bli några skador, som det blivit för oss.

Bortfall för skador och sjukdomar har bland annat täckts upp av ett samarbete med Skellefteå FF:s P19-lag, men också att det finns några spelare i Umeå som hoppat in vid behov. 16 spelare har använts på det sättet, vilket gör att statistiken sticker iväg, säger Stephenson.

Det är ett liknande upplägg som flera andra lag i serien. Bureå IF har ett samarbete med Sunnanå SK och lånar spelare därifrån, samtidigt som Morön BK har en stor träningsgrupp för både sitt division IV- och V-lag, något som lagledare Magnus Lindberg menar gör att trupperna är flytande och många spelare fått chansen.

Men trots möjligheten att plocka in spelare utifrån har Myckle haft svårt att fylla upp matchtrupperna. I åtta av de spelade matcherna under säsongen har laget ställt upp med tre eller färre avbytare i en serie som får fria byten.

– Det har varit lite upp och ned, ska jag säga. Det har varit lite beroende på vilken match det är och det har varit några matcher som vi verkligen fått skrapa ihop. Men jag tycker inte att någon kan vara förvånad över hur det här ser ut.

Anton Långdahl är assisterande tränare i Myckle.

”Vissa matcher har vi fått skrapa ihop.”

Jacob Stephenson

Sportchef

– Om du frågar tio personer får du nog tio olika svar. Det är en komplex fråga, konstaterar Morön BK:s lagledare Magnus Lindberg om bakgrunden till spelaromsättningen.

Även om Morön har använt 31 spelare under första delen av säsongen känner sig Lindberg inte orolig för just sitt lags situation. Däremot märker han av stämningen i herrfyran.

– Det är klart att man tittar runt och ser att vissa lag har bekymmer. Om man ser på ett lag som Rönnskär, man får ju ett naturligt spelartapp när man åker ur en serie och så var det också för Morön när vi åkte ur.

Det finns gott om anledningar till att truppläget ser ut som det gör, åtminstone om man frågar lagen själva.

Magnus Lindberg menar att arbetssituationen för unga är svår att kombinera med idrott. Medles Michael Bergvall lyfter att situationen blev svårare i samband med att division IV-serierna i Västerbotten slogs ihop och bortaresor till Umeå tillkom, en bild David Olofsson från Renbergsvattnet delar.

– Jag upplever kanske i år som allvarligast. Vi såg tecken redan i fjol med de nya Umeresorna, det tar ju en hel dag och folk spelar i division IV för att det är en bra nivå. Men den stora spelarkrisen märker jag först i år, tycker jag, säger Olofsson.

FRÅGAN

TYCKER DU ATT DET FINNS TILLRÄCKLIGT MED SPELARE FÖR SJU LOKALA LAG I DIVISION IV?

Jesper Lindström, Bureå IF: ”Det tror jag, eller jag tänker det i alla fall. Vi har ju ungdomslag, och det finns vissa lag som nog har det sämre än vi har det.”

Jonathan Berglund, Clemensnäs IF: ”Jag skulle säga både ja och nej, hjärtat säger ja och huvudet nej. Jag har ändå en tro på att den lokala fotbollen kommer tillbaka starkt igen.”

Michael Bergvall, Medle SK: ”Det hoppas jag, det vore ju ofantligt tråkigt att alla mindre byalag måste lägga ned. Men det är en svår fråga.”

Magnus Lindberg, Morön BK: ”Ja, det tror jag. Det blir ett komplext svar – det finns tillräckligt om föreningar inte är så egoistiska om spelare, och det gäller även oss.”

Jacob Stephenson, Myckle IK: ”Som det är just nu, absolut inte. Jag tror att vi hade fått svårt att få ihop ens ett lag av 20-25 spelare som fixar att träna två gånger plus matcher i veckan kontinuerligt.”

David Olofsson, Renbergsvattnets IF: ”Det tycker jag, även om jag tycker det har varit mer kriser i år. Jag antar att folk tycker att det är jobbigare att åka till Umeå, det är ingen slump att det kommer nu.”

Duncan McKie, Rönnskär railcare IF: ”Jag tycker inte att frågan borde handla om sju lag i division IV, jag tycker att den borde handla om att det finns tillräckligt med spelare för sex divisioner.”

Rönnskärs Duncan McKie ser att många ungdomar lockas till bygdens stora föreningar.

– Jag tror att det är några föreningar i Skellefteå som tar in alldeles för många ungdomar, jag tycker att ungdomarna ska vara kvar i sina föreningar och låta dem växa i en lugn miljö. Det är inte bara vi, det är många små föreningar som har problem, säger han och lägger sedan till:

– Men det är enkelt att skälla på de stora klubbarna, men man måste också kolla på sig själv och vad vi kan göra. Det gör vi nu i Rönnskär, vi försöker lösa frågan hur vi kan behålla ungdomarna i klubben och att de är nöjda med att stanna. Det finns inte så mycket man kan göra mer än att fortsätta kämpa.

 Jacob Stephenson menar snarare att spelarkrisen är en effekt.

– Att spelaromsättningen är stor i fyran ser inte jag som problemet, utan det är symtom på problemet, säger han.

Stephenson förklarar att det i ungdomsfotbollen på pojksidan i Skellefteå utvecklats en kultur där träning betraktas som ett frivilligt tillval än en del av lagidrotten, vilket han menar på sikt urholkar både ansvarstagande, spelarutveckling och engagemang.

”Att spelaromsättningen är stor i fyran ser inte jag som problemet, utan det är symtom på problemet”, säger Jacob Stephenson om sitt Myckle IK.
”Att spelaromsättningen är stor i fyran ser inte jag som problemet, utan det är symtom på problemet”, säger Jacob Stephenson om sitt Myckle IK.

– Om man tänker sig ett krav på att träna, oavsett vilken procent det skulle handla om, upplevs det som att det skulle avskräcka eller exkludera folk. Jag tror att det är precis tvärtom – att det skapar ett engagemang, säger han och utvecklar:

– Det finns självklart undantag, och all ”credd” till alla som gör insatser i fotbollen och lägger sin tid på att vara ideella ledare. Men ska vi förvänta något behöver vi börja prata om vad vi egentligen har för förväntningar på killarna när de tillhör ett lag – och det måste börja långt innan division fyra.

Du upplever att fotbollen är lågprioriterad?

– Ja, nu generaliserar jag, och såklart finns även goda exempel. Men fotbollen är inte prioriterad. Då pratar jag inte om familj och jobb, viktiga händelser och sådant. Utan kompisarna som ska ut är viktigare, eller ett bra tv-program eller att man ska till affären och handla är viktigare. Fotbollen är endast viktig när det passar den enskilde. Spelarna har i praktiken full frihet men inget ansvar, vilket egentligen är samma mekanismer vi ser i andra delar av samhället. Där har ungdomsfotbollen en viktig, fostrande roll tror jag, förklarar Stephenson.

– Det finns för få spelare som vill träna två gånger i veckan och avsätta tiden för matcher på helger, och det är det som får det ser ut så här, fortsätter han och ser ut över de elva spelarna som tränar på planen framför.

Samtidigt ser Jacob Stephenson att Skellefteå har förutsättningar att vara en riktigt bra fotbollsstad.

– Jag tycker att potentialen finns om du kollar till storlek på stan och hela den biten. Men ser man på hur kulturen runt fotbollen på herrsidan varit så tycker jag att det finns mer att önska.