Alistarit Coleys Renbergsvattnets är ett av blott två lokala lag som spelat mindre än 30 spelare i division IV den här säsongen.
I en stor kartläggning presenterade Norran att över 220 spelare har varit uppskrivna i matchtrupperna för division IV-lagen i regionen. Trots det har flera lag mycket svårt att fylla matchtrupperna och spelar med få avbytare, och Myckle IK sticker ut i statistiken.
Två föreningar sticker ut åt andra hållet. De enda lagen som spelat med färre än 30 spelare – Clemensnäs IF och Renbergsvattnets IF.
– Vi har en tunnare trupp än i fjol, men vi har absolut ingen kris. Vi har pålitliga killar som fattar vad det innebär att spela i en liten klubb, sammanfattar Renbergsvattnets tränare David Olofsson.
Just Renbergsvattnet har bara ett lag i verksamheten, och har historiskt sett haft ett kompisgäng som stomme. Men en viktig faktor för laget som finns på papperet i år kommer från när Olle Berggren klev in som tränare igen, menar Olofsson.
– När han kom tillbaka tog han med sig ett gäng spelare, och den generationen var precis rätt ålder att få in. Det är de vi bygger runt nu med en blandning av några från min generation som fortfarande håller på.
Ponera att ni skulle drabbas av några skador. Är du fortfarande lugn över situationen?
– Det är jag. Skador, jobb, sjukdomar och sådant hör till på den här nivån. Det är klart att vi är mer sårbara för skador i år, men den risken finns alltid. Jag är inte orolig.
Tydligast sticker Clemensnäs ut. Visserligen har ”Renbergs” använt sig av färre spelare, men det är Urvsiksklubben som, sett till storleken på matchtrupperna, har haft den lugnaste situationen efter drygt halva säsongen.
– Vi är en stark grupp, många känner många och drar hit folk, så det har varit lite ringar på vattnet. Vi har haft bra träningsnärvaro, många har drivit på och många vill komma hit. Det är ett tufft jobb för mig att ta ut laget, men hellre åt det hållet än det andra, säger den spelande tränaren Jonathan Berglund med ett skratt.
Det är en helt vanlig onsdagsträning i juni, och 15 utespelare är på plats. Egentligen 16, men en är skadad och sitter bredvid.
Vi är en stark grupp, många känner många och drar hit folk, så det har varit lite ringar på vattnet.
Jonathan Berglund
Spelande tränare
– Vi brukar ligga runt 15-16 på träningarna, det är rätt okej tycker jag. Det är lite skiftgång och många har små barn så det är inte alltid lätt att pussla, men jag tycker att vi har gjort det bra så här långt, konstaterar Berglund och fortsätter:
– Jag vill ha en trupp på 23-24 spelare, man vet att det kommer finnas saker som ställer till det. Sjukdom, skador och skiftgång kommer hända, så det är skönt att ha några extra spelare. Vi är väldigt glada att ha den möjligheten.
Ändå finns en position med stor ruljans – målvaktspositionen. I seriespel har Clemensnäs, som hakat på i toppen och ligger på en andraplats, använt fyra olika målvakter.
– Det är en speciell skara, målvakter, skämtar Berglund och säger sedan:
– Det är skador och jobbsituationer som har ställt till det så här långt. Men jag hoppas att det ska vara lugnt nu. Vi har fått in en målvakt till, men vi har också folk i truppen som skulle kunna hoppa in.
Pontus Eriksson plockades in efter en del trubbel på målvaktspositionen.
En roll Clemensnäs IF har haft svårt att fylla är målvaktspositionen.
Förutom Renbergsvattnet och Clemensnäs har de fem lokala lagen använt sig av mer än 30 spelare, men det innebär inte att alla lag betraktar sig vara i en spelarkris.
– Vi har det ganska lugnt just nu, tack vare samarbetet vi har med Sunnanå, säger Bureås tränare Jesper Lindström och fortsätter:
– Vi har en ganska stor trupp från början, och så har vi haft in ett gäng unga killar från Sunnanå som har spelat med oss. Vi har varit förskonade.
Trots det har Bureå tvingats flytta fram en match mot Renbergsvattnet, en match som senare har spelats.
– Vi ställde in den, men det var otur med sjukdom. Halva laget låg i feber, det handlade inte om att vi var lite folk.
”Lagen man möter brukar vara ganska lika, men i år är det mer nya ansikten. Jag tror att det är värre i år”, säger Bureås tränare Jesper Lindström. På bild är Khairmohamad Sediki.
Magnus Lindberg, lagledare för Morön BK, upplever situationen på ett liknande sätt. Morön har en gemensam träningsgrupp för division IV- och V-lagen, och med en flytande trupp har också många spelare tagit plats.
– I och med att vi har en stor trupp måste alla få möjligheten till matchträning, konstaterar han, men berättar också att han märker av situationen.
– Det är klart att man tittar runt och ser att vissa lag har bekymmer.
Har du märkt av spelarbristen bland andra lag?
– Jag upplever kanske i år som allvarligast. Vi såg tecken redan i fjol med Umeresorna, men den stora spelarkrisen märker jag först i år, säger David Olofsson och får medhåll från såväl Buretränaren som Berglund i Clemensnäs:
– Absolut, man hör och ser det när man kollar på vissa lag som åkte med en avbytare, inte har någon målvakt och så. Man lider med dem, jag har ju varit i samma situation i Boliden när man får ringa in och hämta in folk, berättar Berglund.
Jonathan Berglund kommer själv från Boliden, som sedan 2020 inte har varit registrerade för seriespel. Därför känner tränaren igen sig i beskrivningen av spelarkris.
– Vi fick lägga ned på grund av spelarbrist. Det är tufft att ragga folk, särskilt för klubbarna lite utanför stan. I stan ska det ändå finnas folk, och har man kontakter brukar det ändå funka, säger han.
Det är tufft att ragga folk, särskilt för klubbarna lite utanför stan.
Jonathan Berglund
Spelande tränare
– Lagen man möter brukar vara ganska lika, men i år är det mer nya ansikten. Jag tror att det är värre i år, säger Jesper Lindström.
Trots den höga spelaromsättningen hos de lokala klubbarna har många en framtidstro.
– Jag tror inte att det är någon fara för Skelleftefotbollen om man tittar nedåt i åldersleden. Här och nu kan det nog se mörkt ut, men framtiden ser nog ljusare ut än nutiden, säger Magnus Lindberg och får medhåll.
– Man får hoppas att framtiden är ljus, säger Berglund.