Peter Carlsson, tidigare vd i konkursade Northvolt, anser att mediebilden av både honom själv och bolaget inte stämmer med verkligheten.
Northvolts tidigare vd har knappt synts till den sista tiden. Den senaste intervjun Peter Carlsson gav var den 12 mars i år, efter konkursbeskedet. Den gången flydde han från presskonferensen, efter att ha fått en fråga om de 200 miljoner kronor han sålt aktier för. ”En otroligt dum fråga”, sa Carlsson och gick.
Nu har han gått med på att träffa Norran och tar emot i en lokal för start-ups på Luntmakargatan i Stockholm. Här hänger han en hel del numera, då han tillsammans med en tidigare anställd på Northvolt har startat ett bolag som utvecklar AI-verktyg för optimering av tillverkningsprocesser.
Han slår sig ner i konferensrummet med en halväten kebab i handen, ursäktar mumsandet med att han behövde få i sig något, och säger mellan tuggorna att han skriver på ”en egen tidslinje”, som kanske ska bli en bok.
Han tycker inte att det som hittills skildrats i media beskriver verkligheten som den var.
– Det här var unikt; att så många duktiga människor hamnade på en plats, jobbade för något som var så komplicerat och kom så långt. Att det sedan beskrivs som att det var en farlig fabrik, ett luftslott och att produkterna inte höll måttet. Det är människor som inte vet vad som faktiskt hände, säger han.
Så, vad var det som verkligen hände? Det är den största av alla frågor vi har med oss till Stockholm. Vi kommer inte hinna ställa dem alla, det inser vi så fort Peter Carlsson börjar prata. För när han pratar, då pratar han och han låter sig inte avbrytas.
Till en början är han avvaktande, men så kommer han in på den första tiden, innan beslutet om var fabriken skulle ligga ens var fattat. Ett ljus sprids sakta över ansiktet, när han minns skylten som mötte honom och en medarbetare när de körde in från flygplatsen till Skellefteå.
– Vi tvärstannade och backade. Där stod: Välkomna Northvolt.
Idag skulle välkomnandet kanske se annorlunda ut. Tiden efter konkursen har varit tung; tusentals har förlorat sina jobb, många har tvingats flytta från Skellefteå och arbetslösheten har ökat. Konsekvenserna för både enskilda och kommunen är tydliga.
– Jag förstår att folk är arga och besvikna. Jag är också arg och otroligt besviken att vi är där vi är. Att vi hamnade i den här situationen var det värsta som kunde hända. Så jag förstår det till hundra procent, säger Peter Carlsson.
Senast en sån här sak hände i Sverige, så här stor, var ju Krügerkraschen. Han åkte till Paris och sköt sig.
Peter Carlsson
Men hur kunde det gå så här? Många är de som haft åsikter om orsakerna till Northvolts konkurs: Dålig ledning, för snabb expansion, fel teknik eller att kinesernas försprång på marknaden varit ointaglig. Enligt Peter Carlsson själv är det en kombination av flera faktorer, alldeles för komplext för att kunna svara på i en mening.
– Om man verkligen ska förenkla frågeställningen kan man säga att förseningen i Skellefteå, samtidigt som marknaden för elbilar började svikta, gjorde att huvudägarna tappade förtroendet för bolaget. Den ena huvudägaren blev påverkad av den andra, och när de inte ville skjuta till mer pengar blev även de andra investerarna oroliga. Den omfattande negativa medierapporteringen gjorde också investerare nervösa, de tyckte att risken var för hög. Då försökte vi genom en rekonstruktion bygga en ny kapitalstruktur eller ägarstruktur för bolaget. Men vi hade inte tillräckligt med tid och kapital för att göra det.
Var er tidsplan realistisk från början?
–I efterhand så var den ju väl ambitiös. Sedan var det också saker som vi inte hade räknat med i uppbyggnaden av fabriken. Att det skulle komma en covidpandemi med en global logistikkris, där det var jättesvårt att få material och komponenter till Europa. Och även utmaningarna att få underleverantörer att färdigställa installationer och mjukvarukonfigurationer på plats.
Många projekt samtidigt
Parallellt med att Northvolt byggde forskningsanläggningen i Västerås och raggade pengar till bygget av fabriken i Skellefteå, startade de även många andra projekt och samarbeten. Bland annat byggde de system för batterilagring, inledde ett samarbete kring ett litiumraffinaderi i Portugal, lanserade återvinningsprojektet Revolt och hade tidigt planer på fler fabriker.
Northvolt Dwa i Polen, ett av Northvolts tidigaste projekt.
Northvolt och Volvo Cars planerade en batterifabrik i Göteborg, men när Northvolt fick ekonomiska problem, köpte Volvo ut dem.
Northvolt Drei ligger i Heide i Tyskland och har varit ett stort projekt som Northvolt haft med Volkswagen. Vad som händer med det nu är oklart.
På frågan om de dragit på sig för många projekt innan de lärt sig tillverka batterier, svarar Peter Carlsson att han snarare såg det som en naturlig följd. När byggteamet var klart på ett ställe, åkte de vidare och börjar bygga på nästa. Samma sak med processteamet. Ett ”sekventiellt tänk”, som han kallar det.
– Så ur vårt perspektiv sågs det som en naturlig, stegvis upprampning av det vi byggde, säger han.
Många undrar varför ni inte koncentrerade er på att få batteriproduktionen att fungera först?
– Det är givetvis en relevant åsikt, men vi hade jobbat i flera år att förfina produktionen och produkterna i Västerås innan de kom till Skellefteå. Att rampa upp Skellefteå var fokus där och då. Sedan kan man mycket väl säga att när upprampningen blev försenad, så borde man ha skjutit fram alla andra projekt också.
När upprampningen i Skellefteå blev försenad, så borde man ha skjutit fram alla andra projekt också.
Peter Carlsson
Foto: Magnus Lejhall/TT
Orsaken till att projekten inte sköts fram beror, enligt Peter Carlsson, på att de trodde att de skulle lösa flaskhalsarna, samtidigt som de hade stora kundåtaganden och att finansieringen inte var tillräckligt flexibel. Stora beslut skulle godkännas av finansiärerna och ibland kunde det ta flera månader. Samtidigt ställde kunderna, biltillverkarna som skulle köpa Northvolts battericeller, höga krav på cellernas utformning och prestanda.
– Stora bilkunder är kanske de tuffaste kunderna, de har väldigt stora resurser i att gå in i detalj hos underleverantörer. Och när tidslinjen försköts ville de skicka mer resurser till Skellefteå. Bland annat kvalitetsingenjörer för att utvärdera arbetet och framstegen för deras arbete. Det gjorde att vi behövde ha team som matchade deras, som skulle tillverka presentationer, och som tog hand om dem på plats.
Kände ni att ni kunde säga nej, när de var både delägare och kunder?
– Det var givetvis en tuff situation att hantera. Problemet blev att säga nej när vi var försenade, vilket gjorde att de givetvis satte högre och högre tryck. Det blev ytterligare en komplexitet att hantera teamen i Skellefteå, samtidigt som man höll på med installation och upprampning. Det gjorde det svårare för teamen att verkligen fullt ut fokusera på det som var viktigt. För de var ju alltid tvungna att ta hand om kunden, förklarar Peter Carlsson.
När Northvolts tidsplan försenades, pressade kunderna på och skickade team till Skellefteå. "Det gjorde det svårare för teamen att verkligen fullt ut fokusera på det som var viktigt", säger Peter Carlsson.
Det kunde vara tufft att säga nej till krav när kunderna även var investerare, berättar Peter Carlsson.
Peter Carlsson vill inte säga att de borde ha skjutit fram starten av fabriken i Skellefteå, däremot begick de andra misstag.
Övergången till storskalig tillverkning blev svår. Men Peter Carlsson vill inte säga att de borde ha skjutit fram starten i Skellefteå, däremot begick de andra misstag – som att få utrustningen levererad till Sverige innan den var färdigtestad. Det innebar i slutänden att det tog längre tid att få pilotlinan i Labs att fungera och därmed också att det blev förseningar i Skellefteå.
– När vi höll på att bygga de nya linorna i Asien, och Covid kom, var vi under stor tidspress. När vi då inte på samma sätt kunde åka fram och tillbaka med människor för att inspektera – och göra så kallad factory acceptance testing som vi hade tänkt – så beslutade vi att skeppa linorna, trots att de inte hade körts fullt ut i Kina. Och så skulle leverantören fixa de sista bitarna på plats. Det var i efterhand ett stort misstag.
Men leverantören hade ju folk på plats, varför funkade det ändå inte?
– Dels så är det en inkörningsfråga med att träna upp rätt personal i hur man hanterar linorna. Dels handlar det om förväntningarna på stabilitet i produktionsprocessen. Det är en betydligt mer komplex fråga än att bara säga att det inte fungerade. Det här är ett system man jobbar fram över en längre tid, sen att det tog längre tid att jobba fram det har berott på många faktorer.
Jag har försökt använda mina kontakter och nätverk för att hitta lösningar för konkursboet och Northvoltanställda som behöver det.
Peter Carlsson
En fråga som ibland dykt upp i debatten är om Skellefteå var rätt ställe att placera batterifabriken på, framför allt på grund av svårigheterna att locka rätt kompetens. Peter Carlsson står fast vid att det var rätt, även om avståndet mellan fabriken i Skellefteå och forskningsanläggningen i Västerås innebar vissa svårigheter.
– Det fysiska avståndet skapade ett kulturellt och organisatoriskt avstånd. Hur Västerås skulle processa och föra över processkunskap och produktkunskap till Skellefteå var inte oproblematiskt. Vi hade ju kontinuerliga team som var däruppe, men det blev lite ”teamet som bodde där” och ”teamet som kom upp måndag och åkte hem torsdag eller fredag”. Och det var svårt att helt få ihop dem.
Om Peter Carlsson skulle starta fabriken idag hade han gjort vissa saker annorlunda, säger han. Som att inte ta hem maskiner som inte är färdigtestade.
Om Peter Carlsson skulle starta fabriken idag hade han gjort vissa saker annorlunda, säger han. Definitivt inte tagit hem maskiner som inte var färdigtestade – men kanske även tänkt annorlunda kring att tillverka batterceller, eget katodmaterial och återvinna batterier samtidigt.
– Om jag skulle startat idag skulle nog sekvensen se lite annorlunda ut, men vi trodde ju stenhårt på det. En anledning till att både kunder och investerare gillade tanken på att bygga katodmaterial och battericeller på samma plats var den differentiering det innebar. Genom att sätta båda produktionsdelarna i ett energiområde som Skellefteå, så hade vi faktiskt chans att konkurrera gentemot asiater. Men i efterhand skulle vi lagt lite mer sekvensering i tidsplanen och kanske blandat in partners.
"Då insåg jag"
Hösten 2024 har Northvolt galopperande problem med att öka tillverkningstakten i Skelleftefabriken och inleder ett projekt de kallar ”Path to 100K”, för att sätta fart på produktionen, men pengarna börjar ta slut. Ett försök att under sommaren ta in mer kapital misslyckas – och det stora gröna lån som bolaget ”säkrade” i början av året, riskerar att brinna inne.
Redan under första kvartalet gjorde bolaget en mindre neddragning, men det är i september som det första, stora varslet kommer. Två veckor senare går Expansion i konkurs och i november ansöker Northvolt om rekonstruktion i en amerikansk domstol. Dagen efter avgår Peter Carlsson som vd. Han säger att han trodde att de skulle klara rekonstruktionen, att de trodde på en möjlig lösning strax efter årsskiftet.
– Vi hade ju en stor tilltro till att vi skulle kunna komma ur rekonstruktion med en ny konstellation, men sen tog pengarna slut. Om vi hade fått lite mer tid är jag ganska övertygad om att vi hade löst det, men pengarna tog slut. Det var riktigt, riktigt jobbigt, säger han.
När insåg du att det var kört?
– När Tom Johnstone (Northvolts styrelseordförande) ringde mig i slutet av februari och berättade att en nyckelkugge hade hoppat av. Då insåg jag att – vi kommer inte att lyckas. Jag blev alldeles kall och tom. Det var en fruktansvärd känsla.
Det här är som att förlora ett barn.
Peter Carlsson
Efter konkursen har Peter Carlsson hållit låg profil. Han har tillsammans med sin fru Sofia Graflund investerat i AI-bolaget Aris Machina, men några framträdanden i offentligheten har det inte blivit. Han säger själv att han inte har landat än, delvis för att han även fortsatt engagerat sig i Northvolt, delvis för att han upplever att drevet mot honom i medierna varit orättvist. Och så känner han skuld.
– Ja, det är klart jag gör. Det här är som att förlora ett barn. Otroligt emotionellt. Det är svårt att förlika sig med att det blev som det blev, säger han.
Peter Carlssons händer åker fram och tillbaka mellan bordet och ansiktet, så fort känslor kommer på tal. Han talar långsammare och blicken flyter iväg, kanske till något minne, kanske funderar han bara på vad han ska säga, eller hur.
– Det har funnits väldigt, väldigt mörka stunder där jag funderat på – finns det... liksom, finns det en väg ur det här? Senast en sån här sak hände i Sverige, så här stor, var ju Krügerkraschen. Han åkte till Paris och sköt sig.
Var det så illa?
– Nä, men liksom... jag hade väldigt, väldigt mörka tankar och mådde mentalt väldigt dåligt – och att i det perspektivet också bli ifrågasatt som någon typ av skojare. Det gjorde så jäkla ont.
Att bli ifrågasatt som någon typ av skojare. Det gjorde så jäkla ont.
Peter Carlsson
Skojare och bedragare är epitet som på en del håll har använts för att beskriva Peter Carlsson den senaste tiden. Inte minst för att han tjänat pengar på bolaget, trots att det har gått med brakförlust. Och med det är vi tillbaka i frågan om aktieförsäljningen. Den som SVT:s reporter ställde under presskonferensen efter konkursen, och som fick Peter Carlsson att gå därifrån och stänga dörren framför näsan på Norrans utsände och övriga journalister, som ville veta mer.
– För fem år sen när alla ville investera i bolaget och folk jagade att få köpa aktier, så sålde jag fem procent av mina till vänner och en fond i Storbritannien. Sedan har jag inte sålt något mer. När vi sen tvingades in i konkurs vill man spegla att jag sålde på bekostnad av svenska pensionssparare som förlorade pengar. Det är ju inte fallet. Jag tog en hel del av pengarna jag sålde för och återinvesterade i Northvolt. Jag trodde stenhårt på det här, säger Peter Carlsson.
Peter Carlsson, medgrundare och tidigare vd för batteriföretaget Northvolt uttalar sig på Northvolts kontor i Stockholm efter bolagets konkursbesked
Nortvolds Peter Carlsson uttalar sig på Northvolts kontor i Stockholm efter bolagets konkursbesked.
Peter Carlsson, medgrundare och tidigare vd för batteriföretaget Northvolt uttalar sig på Northvolts kontor i Stockholm efter bolagets konkursbesked
Men tyckte du att frågan var irrelevant?
– Ja, i den situationen när vi hade så otroligt jobbiga nyheter att berätta för de som var inblandade, så tyckte jag att det var en väldigt låg fråga. I stället för de viktiga frågorna; vad händer med Northvolt nu, vad händer med de anställda, hur kan hela det här leva vidare – så blev det ett fokus på det här. Sedan förstod jag att när jag instinktivt svarade sådär, så skulle jag få leva med det.
Efter presskonferensen har det inte blivit några fler intervjuer. Fram till nu.
– Jag känner väldigt mycket för Skellefteå och om det är någon jag ska prata med om mina känslor och reflektioner i det här, så är det med den gruppen som varit närmast – vilket är kommunen, regionen och de i Skellefteå.
"Jag hade faktiskt inte någon aning om att jag skulle få någon sista lönegaranti, och jag hade inte förväntat mig det."
Peter Carlsson
Foto: Jeanette Lövgren
Efter att Peter Carlsson klev av som vd i november förra året, har han fortsatt jobba vid sidan av för att fabriken ska leva vidare, berättar han.
– Jag pratar med ledningsgruppen på daglig basis, även om jag inte har någon roll. Och jag har försökt använda mina kontakter och nätverk för att hitta lösningar för konkursboet och Northvoltanställda som behöver det. Det finns inga incitament för mig i det här, det är bara för att det ska bli en bra utkomst, berättar han.
Men du hade också lön fram till konkursen och du fick ut pengar på lönegarantin. Kan du förstå att det kan sticka i ögonen?
– Det där var inget som var självvalt utan det var en lång rad lönelistor som gick automatiskt in i en lönegaranti. Jag hade faktiskt inte någon aning om att jag skulle få någon sista ersättning, och jag hade inte förväntat mig det.
Har du övervägt att betala tillbaka pengarna, eller göra något annat välvilligt med dem?
– Bland annat har jag spenderat ganska mycket pengar på att sätta upp ett alumninätverk för Northvolt. Det kommer att lanseras inom ett par veckor för att hålla ihop och hitta möjligheter för medarbetare. Jag har även lagt en hel del pengar för att supporta de här teamen som vill komma loss. Jag försöker dra mitt strå till stacken.
Härom veckan blev det känt att Peter Carlsson startat bolaget Aris Machina, tillsammans med en tidigare Northvoltanställd, och lockat miljoninvesteringar till företaget.
Härom veckan blev det känt att Peter Carlsson startat bolaget Aris Machina, tillsammans med Sid Khullar, en tidigare Northvoltanställd, och lockat miljoninvesteringar till företaget.
Det finns de som tycker att det sticker i ögonen att du lyckas få fler att satsa miljoner i dina bolag. Vad tänker du kring det?
– Alla får ju ha sin åsikt om det, men att det här teamet har lyckats visa för en mängd investerare på otroligt unik kompetens och en spännande affärsplan – varför ska man vara arg på det? Det ger ju nya jobb i Sverige, möjligheter till utveckling. Varför ska man vara avundsjuk på det?
Oviss framtid
Framtiden för fabriken i Skellefteå är oviss. I skrivande stund finns bara en intressent kvar, Northvolts sista kund Scania har hittat en annan batterileverantör, och konkursförvaltaren Mikael Kubu har meddelat att fabriken stängs redan första juli om de inte hittat en köpare innan dess. Peter Carlsson säger att han inte tror att hoppet är helt ute.
– Det är klart att varje dag som går och konkursförvaltaren inte kommer fram till en lösning blir man givetvis orolig. Men jag hoppas verkligen från botten av mitt hjärta. För produktionen har gått bättre än någonsin, det är en lägre kostnadsmassa nu än tidigare – och man kan faktiskt köpa den här fabriken för en betydligt mindre summa än vad som investerats i den.
Tiden för intervjun har vid det här laget för länge sedan gått ut. De 90 minuter vi fått har blivit över två timmar och Peter Carlsson börjar få bråttom, snart ska han vara på ett möte om försäljningen av Labs i Västerås. Han poserar för några extra bilder, innan han reser sig upp och svarar på de sista frågorna, halvägs ut genom dörren.
Vad skulle krävas för att få igång en batterifabrik?
– Det är att fortsätta. Det är otroligt viktigt att Labs överlever, för det är den enda anläggningen i västvärlden som kan utveckla batteriprodukter på samma nivå som CATL och Samsung. Jag hoppas verkligen att vi lyckas hålla ihop det här ekosystemet, för det finns ju ingen som säger: ”låt oss bli 100-procentigt beroende av Kina i batterifrågan”. Vi startade 10 år efter och det tar tid att komma ifatt.
"Jag har upplevt så många fantastiska ögonblick uppe i Skellefteå, och jag tror också att Skellefteå under den här perioden också levde upp", säger Peter Carlsson.
Vad skulle du vilja hälsa till alla Skelleftebor som trott på det här?
– Jag skulle vilja tacka för den otroliga support, det engagemang och det samarbete som har varit under de här åtta åren. Så många fantastiska ögonblick som jag upplevt uppe i Skellefteå, och jag tror också att Skellefteå under den här perioden också levde upp. Jag tror att det har varit en symbios och nu måste vi alla hjälpa till så att det blir ett nästa kapitel i den här historien. Klimatkrisen har ju inte försvunnit och det grundläggande behovet av hållbara batterier likaså, även om världen fokuserar på andra frågor just nu.
Du sa att du vill hälsa tack – men det blev ju också konkurs och många arbetslösa?
– Det är ju fruktansvärt tråkigt och kommer tillbaka till vilket fruktansvärt år det har varit. Att leva med det, med alla de som blivit påverkade av det här. Det är ett stort ok. Jag tycker att det är fruktansvärt ledsamt.
Intervjun med Peter Carlsson gjordes den 21 maj i år. En vecka senare, samma dag som intervjun ska publiceras, sitter han i ett polisförhör. Åklagaren har delgivit honom misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott, efter den explosion som 2023 tog en 25-årig anställds liv.
– Olyckan som skedde 2023 är otroligt olycklig och sorglig. I övrigt avvaktar jag utredningen och har inga övriga kommentarer, skriver Peter Carlsson i ett sms.