1932-05-14 Snöröjning till pingst.
Lokala tidningar rapporterade att ovädret orsakade skador för hundratusentals kronor enbart inom Västerbotten. Här kommer ett utdrag av vad som skrevs om händelsen:
Man börjar nu kunna överblicka verkningarna av det fruktansvärda ovädret i våra orter, och det visar sig därvid att skadorna är synnerligen omfattande. Bland annat torde hundratals får, vilka på många håll släppts ut på bete, ha fått sätta livet till för ovädret.
Telefonförbindelserna med Skellefteå återknöts på söndagen, då kontakt nåddes med Stockholm och Sundsvall. Under måndagen blev ytterligare en del linjer klara och i dag är förbindelserna så gott som normala, om man undantar linjerna till Bastuträsk, Jörn, Boliden och Norsjö, vilka fortfarande är spolierade. Här arbetar tre lag, men dessa påträffa oupphörligt nya stolpras och detta gör det svårt att förutsäga när skadorna kunna vara avhjälpta. Till Bastuträsk hoppas man dock kunna få kontakt under tisdagens lopp.
I själva Skellefteå stad har omkring 250 telefonapparater försatts ur funktion, men två arbetslag är sysselsatta med reparation och det torde inte dröja länge förrän allt var i ordning. Sammanlagt är ett 80-tal man i arbete under ledning av linjedirektören och två linjeingenjörer.
1932-06-07 Boströmsbäckens skadegörelse på Norrböle vid Norrböle Såg & Hyvleri.
Belysningsnätet i Skellefteå stad blev i ordning redan på lördagen men på landsbygden råder fortfarande avbrott. Särskilt svåra är skadorna på ledningarna till Finnforsenbyarna, och det torde dröja ännu några dagar innan dessa få kraft. Till Skelleftehamn beräknar man emellertid ha ledningar klara redan idag.
Även för fiskarna vid kusten har ovädret medfört en hel del skador på redskap, båtar, etcetera. Om man tar med i beräkningen alla de olika områden, som drabbas av förödelsen, torde man komma upp till ett värde av skador för flera hundra tusen kronor enbart i vårt län.
För gruvan i Boliden medförde skadorna på ledningarna strömavbrott i fredags kväll, och driften måste avbrytas till på lördagsförmiddagen, då ledningarna åter blev i ordning. I Rönnskär hade man 12 timmars driftsavbrott på söndagen.
Tågpersonalen berättade, att närmare tusentalet telefonstolpar låg knäckta utefter linjen som tändstickor.
Snöstormen har hemsökt även stora delar av Norrbotten och varit särskilt svår i inlandet på gränsområdet till Västerbotten. Längs norra stambanan har den dragit fram från Älvsbyn i norr till Ekträsk i söder. Visserligen kom södergående persontåget på lördagsförmiddagen till Vännäs i rätt tid, men stora svårigheter har mött på den av stormen berörda bandelen.
Vid Långträsk, där snötäcket uppmättes till 83 cm, hade maskinen måst kopplas från tågsättet och ensamt forcera drivorna. Detta fick upprepas flera gånger.
Tågpersonalen berättade, att närmare tusentalet telefonstolpar låg knäckta utefter linjen som tändstickor. Med bantelefon kunde man inte nå längre än till Ekträsk. Två extratåg som skulle gå natten till söndagen, hade måst inhiberas.
Inom lappmarken härjade ovädret över ett begränsat bälte från Arvidsjaur, Norsjö, Malå, Stensele ned mot Vilhelmina. Sorsele och Tärna hade mycket litet känning av snöstormen liksom också Lyckseletrakten. Här inträffade en hel del rubbningar i telefon- och telegraftrafiken, dock icke av sådan omfattning som fallet blev i norra länsdelen.
1932-06-06 Bilden är troligen tagen på Finnforsvägen 36 i Boliden. Skellefteå Gruvaktiebolag ägde lastbilarna. Den främre är en Volvo från 1930 och den bakre en International från 1929.
I Kågedalen har föregående veckas oväder åstadkommit en förskräcklig förödelse och villervalla. Telefonledningarna efter Kåge-Jörnsvägen är efter lördagsnatten i en enda oreda. Stolparna luta än hit och än dit och på en mängd ställen har de också ramlat och gått utav. I Ersmark väcktes man på flera platser under natten av brak och dån, orsakat av några elektriska ledningsstolpar som ramlade och åstadkom kortslutning.
Trafiken efter Kåge-Jörnsvägen var ett tag på morgonen stoppad vid den så kallade Råbäcken på gränsen mellan Kusmark och Ersmark, orsakad av att öppningen i den för övrigt kraftiga stentrumman inte förmådde släppa igenom de anstormande vattenmassorna utan dessa sköljde över vägen och grävde en fåra i denna på i det närmaste två meters djup. Man måste i en hast bygga en provisorisk träbro över platsen för att möjliggöra fortsatt trafik.
Morön-Klintfors var en enda härva av nedfallna telefontrådar och bräckta stolpar.
För jordbrukets vidkommande innebär ovädret kan man säga nästan en katastrof. En av de bäckar som anställt största förödelsen är den så kallade Bodbäcken där den rinner genom Ersmark. Den har på ett flertal ställen försatt flera hektar odlad mark under vatten under vatten. Vattnet har också enbart i denna bäck sopat bort ett 10-tal mer eller mindre värdefulla broar.
I Ekträsk mötte han den grönskande vintern
För dem som redan hunnit verkställa sådden innebär översvämningen att säden är förstörd.
Det häftiga ovädret åstadkom en hel del skador i trakten omkring Byske. Redan på fredag morgon hade de elektriska ledningarna från Åby älvdals elektriska förenings kraftcentral delvis blivit förstörda, så att Byske by var strömlös.
Även telefonförbindelserna var delvis avbrutna för att kulminera på lördag då samhället var helt avskuret från yttervärlden.
Vägarna var på en del håll också oframkomliga då träd och telefonstolpar blockerade dessa och då vattnet på vissa ställen förstörde vägarna. Vid Bäckliden hade ett gapande hål i vägbanan på fem meters bredd uppstått, vilket under natten mot lördag lagades provisoriskt.
Å Norra Ytterstfors hade det framforsande vattnet underminerat båda landfästena under bron över Byskebäcken, vilka rasade och spolades bort. Själva bron sjönk härigenom ned rätt djupt men fastnade på några stora stenar, där den surrades med kättingar för att hindra att den spolades bort.
Det område inom samhället, som ska bilda den nya begravningsplatsen och där arbetet med dräneringen för närvarande pågår, liknade på fredag eftermiddag mera en sjö än ett område avsett till begravningsplats. Byskebäcken hade där svämmat in över området, som till stor del blev satt under vatten. Dräneringsarbetet måste redan på fredag avbrytas till följd av ovädret samt de stora vattenmängderna.
Baningenjör Gewalt, vilken tillsammans trafikinspektör Westman varit ute och besett förödelsen, berättar att han i Ekträsk mötte den grönskande vintern. I Åsträsk kom vi upp till de verkliga snömassorna, fortsätter han, och därifrån var såväl järnvägstelefonen och järnvägstelegrafens ledningar brutna.
Det är ingen som kan minnas något motsvarande oväder vid denna årstid – visserligen har det hänt att det fallit snö i juni men aldrig tidigare i så oerhörda mängder.
Det var inte nog med att telegrafstolparna var kullslagna, utan på vissa ställen hade de knäckts av på mitten och stod som stickor och spretade upp över snön.
Från Bastuträsk till Jörn var stolparna borta kilometervis. Och inne på Skelleftebanan, där järnvägen inte har egna telegrafstolpar utan begagnar telegrafverkets, var det nästan lättare att räkna de stolpar som stod kvar än de som låg kullvräkta.
I Bastuträsk låg snön ännu på måndagen nära halvmeterdjup på sina ställen, och det uppges att en del platser ute i bygderna har ännu mer snö. I Tjärnliden, 2 mil från Bastuträsk, uppmättes snön till 110 cm.
Från några håll uppges att fåren redan hunnit släppas ut i skogarna på bete. Då de före utsläppandet vanligen är nyklippta, torde de få utstå svåra lidanden och antagligen dukat undan för snön och kölden.
Lantbrukarna fruktar dessutom för att det sådda kornet ska svälla sönder på grund av all nederbörden och även för potatisen är situationen ytterst kritisk.
Det är ingen som kan minnas något motsvarande oväder vid denna årstid – visserligen har det hänt att det fallit snö i juni men aldrig tidigare i så oerhörda mängder.
Ett fästefolk i Kalvträsk fick åka släde för att ta ut lysning. Säreget för årstiden.
Källor: Lokala tidningar