Ca 1870. Hjortronplockning på stadens nuvarande torg. T.h. Södra Kanalgatan och där bortom björkallén framför kanalen.
Stora delar av Skellefteå stad är byggd på jäslera som binder stora mängder vatten. När den fryser så ökar den i volym och på våren blir det mängder av tjälskott.
Vår och höst och efter varje regn så vadade stadsborna i gyttja. Värst var det i norr vid Kanalgatan. Där avvattnade man genom att 1847-48 gräva ett tre meter djupt dike, en ”kanal”, längs nuvarande norra Kanalgatan från Tjärhovsgatan i väster till Viktoriaesplanaden i öster.
I oktober 1866 regnade det nästan oavbrutet i sju veckor. Då fick stadens gator plogas för att få bort lervällingen. Gustaf Renhorn skrev att många gamla kunde berätta om hjortronplockning på det som skulle bli stadens torg.
År 1886 beslöts att ändra i stadsplanen och att torghandeln skulle flyttas från Stadsparken till ett nytt salutorg som nu är Stadens torg. Onsdagar och lördagar var torgdagar och på sommaren även måndagar. I mars 1886 hölls den första vårmarknaden där.
1883 Stadskarta med byggnader runt det blivande torget.
Torget fick från början en anspråkslös karaktär med grusad yta och några björkar. Bara ett fåtal hus omgav platsen.
1890 Utsikt från stadshustornet. Norr om byggnaden t.h. på Torget 6 syns Kanalgatan med träden och bortom björkallén är husen på Kanalgatan 45 och 49.
1888. Utställning vid lantbruksmötet fredag 7/9–lördag 8/9?
Utställningslokalen var förmodligen i sydöstra delen av torget närmast Nygatan. Men - det finns även andra uppgifter om när och var fotot var taget.
Det stora röda huset på bilden nedan var Skellefteå Gästgivargård som byggdes cirka 1889 och till en början drevs av Klara Zethraeus. Hon sålde 1897 och efter flera ägarbyten så ägs den här av Beda Fredrika Westman.
1903-06-01. Nykterhetsdemonstrationen i samband med Västerbottens distriktsloges årsmöte var den största som hållits i staden före 1929 med undantag av arbetardemonstrationen 1917. I den 24-gradiga värmen deltog 1500 personer från fem föreningar. Foto från söder/Nygatan.
Ca 1913. Lindahls skor uppfördes 1912. Slaktare Hedmans hus bakom tältet är från 1903.
Första maj 1919 hölls en demonstration på Torget.
1919-05-01 Demonstration på Torget
T.h. Gamla Centralhotellet och därefter björkallén runt Kanalgatan och på andra sidan är Kanalgatan 45.
Ca 1900 Nygatan västerut med torget t.h.
Droskstation med Byske-bussen. Byggnaden fanns i torgets nordvästra hörn intill Frälsningsarméns lokaler.
Ca 1930 Lundins Texaco mack och droskstation med Byske-bussen. Byggnaden fanns i torgets nordvästra hörn intill Frälsningsarméns lokaler.
Ca 1930 Flygfoto över torget.
Dagens Nyheters buss parkerar vid droskstationen och Lundins Caltex-mack på Torget omkring 1930.
Ca 1930 Dagens Nyheters buss parkerar vid droskstationen och Lundins Caltex-mack på torget. Droskstationen upphörde 1958.
1936-04-14 Tävlingen som startar här gick ut på att man med överklistrad hastighetsmätare skulle köra 10 mil med så nära som möjligt angivna hastigheter.
Ca 1932. Längst bort Lindahls skor och slaktare Hedmans affär. T.v. Gamla Centralhotellet och därefter det nya från 1925.
1939-03. I förgrunden Göthbergs korvvagn och Lindbergs kiosk. I bakgrunden Centralhotellet.
1953-04 Torget förde en tynande tillvaro som marknadstorg.
Den försäljning som pågick var koncentrerad till området närmast Nygatan. I hörnet syns Lindbergs kiosk.
Biltrafiken på torget skapade parkeringsproblem och trafikkaos i staden. Det väckte planer på ett bilfritt torg och detta beslutades 1970. Första etappen blev att göra Nygatan till gågata och förses med uppvärmning och fasta blomsterarrangemang. Men viss bilparkering tilläts fortfarande och i mitten på 1970-talet blev det hållplats för lokalbussarna.
1956-04 Torget används bland annat som bilparkering.
1980 beslöt kommunfullmäktige att stänga Trädgårdsgatan för biltrafik och flytta parkeringen.
1984-06 Stadens busshållplats för lokalbussar. De flyttade in i mitten på 1970-talet.
Kommunen beslöt 1986 att fortsätta arbetet med att skapa ett bilfritt torg. Successivt har torget ändrats till att ha del torghandel, men framför allt har Stadsfesten och andra arrangemang där fått en arena. Scenen i nordvästra hörnet kom till runt år 2000 och har använts vid många arrangemang.
2013-04-19 Skellefteå AIKs SM-guld firas på torget av 10 000 supportrar.
Torget fick sin huvudsakliga nuvarande form 1988 av landskapsarkitekt Jan Räntfors på White arkitekter i Göteborg efter förlaga 1986 av stadsarkitekt Göran Åberg.
I april 1989 togs beslutet att göra torget helt bilfritt. Då myntades också namnet Möjligheternas torg men det blev aldrig officiellt. Torgrummets mått är ungefär 60 x 110 meter mellan fasaderna men den egentliga, öppna torgytan är cirka 50 x 35 meter.
Torget har en höjdskillnad på nästan en meter - och är gjord av plattor i ljus idefjordsgranit omgiven av en körbar stensatt yta i röd granit som är hämtad från Södra hamngatan i Skelleftehamn. I norr är torgytan avslutad med en mur i röd vångagranit.
För att understryka de svaga vecken i torgytan har sidorna olika ytbehandling och i dess mitt finns en rombisk yta av polerade stenar. Under den finns ett 20 tons betongfundament för att kunna resa julgranar, midsommarstänger "eller något tillfälligt intressant".
Torget döptes snabbt i folkmun till ”Världens största julgransfot” och den blankpolerade mittpunkten försågs vintertid med halkvarning.
2022 Julgranen med Sara Kulturhus i bakgrunden.
För att visa att det var högt i tak på ”nya” torget så hade man till invigningen 2 oktober 1989 engagerat Sergej Bubka, den ukrainske världsrekordhållaren i stavhopp som då hoppat 6,06 meter. I kyla och stark vind på torget så vann Bubka stavhoppstävlingen med 5.40 meter. Han var i Skellefteå för förhandlingar med Nordic Sport om att använda deras stavar. Det blev dock inget av den affären.
Den 21 juni 2022 fick torget det officiella namnet Guldtorget. Torghandeln har ökat. Här finns en fast kiosk och grill, tidvis några "knallar" efter Trädgårdsgatan, blomsterförsäljning på våren-försommaren, snabbmatsvagnar, trottoarserveringar med mera.
1991-05-28 Torghandel.
Det utlystes en nordisk tävling där vinnaren skulle få smycka torgets sydöstra hörn. Juryn bestod av politiker och tjänstemän. I slutrundan valdes det mellan fem förslag och valet blev då enhälligt ”Lyftet - en ankdamm i utveckling” med motiveringen:
"Lyftet har ett spännande och fantasifullt formspråk. Skulpturen med sin musikaliska lekfullhet, krafterna i torgets strama arbetsyta, kioskens starka form och effektpelarnas resning ...”
Lyftet invigdes 29 april 1995 och består av ett ägg, en fisk, en fågel och en cylinder.
Bo Holmlund har förklarat bakgrundsidén med att han som ung upplevde staden som en ankdamm men som äldre hade han fått möta en kommun i utveckling. Symboliken finns i den nykläckta fågeln, snart färdig för livet och redo att pröva sina vingar.
Konstnären Bo Holmlund (1935-2013), son till konstnären Helge Holmlund, debuterade 1960 i Skellefteå. Efter skulptörutbildningen vid Konstakademin i Köpenhamn 1960 så bosatte sig han i Falun och sedan i Borlänge, där han började sin aktiva period som konstnär. Därefter har han utfört många skulpturer ute i landet där de mest kända finns i Haparanda, Borlänge och Porjus. I Skellefteå finns bland annat Myran.
Källor
Lokala tidningar
Skellefteå 1845-1945 av Karl Fahlgren
Diverse webbsidor
Texten är redigerad av Åsa Juthberg