Farhood Masoudi och Sara Ghorbani myser med hunden Teddy i soffan. Annars är det mycket stress och oro som grumlar deras liv just nu.
I förra veckan beslutade riksdagen att ta bort möjligheten till spårbyte, alltså att den som fått avslag på sin asylansökan kan söka arbetstillstånd utan att behöva lämna Sverige.
Beslutet börjar gälla redan den 1 april och innehåller inga övergångsbestämmelser.
Lagändringen gäller även retroaktivt, i den meningen att den som tidigare beviljats tidsbegränsat arbetstillstånd via spårbyte inte kommer att få det förlängt när tiden går ut.
Om man då inte bedöms ha andra skäl för att stanna i Sverige ska man utvisas.
Det går visserligen att söka arbetstillstånd igen. Men i så fall måste man först lämna landet.
Några som nu ser sin tillvaro raseras av beslutet är Sara Ghorbani, 45, Farhood Masoudi, 47, och deras 13-årige son Parham.
Familjen kom till Sverige från Iran 2018 och är rotade i Norsjö sedan flera år tillbaka.
Sara jobbar åt städbolaget Wikk, Farhood arbetar inom kommunens hemtjänst, Parham går i Norsjöskolan och spelar hockey i Norsjö HC:s U13-lag, de har många svenska vänner och flyttade så sent som i november in i den nyinköpta villan på Nygatan.
Familjens öde har väckt både sorg och ilska i Norsjö. Inte minst bland Saras kollegor på städbolaget Wikk, som nu försöker stötta henne så gott det går.
Ändå ska de utvisas. Varför, undrar Sara och Farhood? De har ju gjort allt rätt?
– När vi var asylsökande fick vi inte gå SFI, då lärde vi oss svenska hemma. Vi har tagit körkort, vi jobbar och betalar skatt, vi har köpt hus och planerar för framtiden. Vi har inte gjort något fel, ändå måste vi lämna Sverige. Varför? säger Sara.
De berättar att de materiellt sett hade ett bra liv i Teheran. Där arbetade Farhood som ingenjör medan Sara läste ekonomi.
Ett hem är inte bara ett tak. Man ska ha känslor, trygghet, frihet och rätt att bestämma också
Sara Ghorbani
Norsjö
Men pengar är inte allt. I Iran råder strikta sharialagar, vilket innebär att kvinnor knappt har några rättigheter alls.
Ett sådant land vill varken Sara eller Farhood leva i.
– Ett hem är inte bara ett tak. Man ska ha känslor, trygghet, frihet och rätt att bestämma också. Iran är jättehemskt, jag vill aldrig tillbaka, säger Sara.
Förtrycket av kvinnor i Iran är väl känt, så för Sara Ghorbani och hennes familj är det inget alternativ att återvända dit. ”Jag vill aldrig tillbaka”, säger hon.
Då kändes Sverige som drömmen – ett demokratiskt land där alla har rättigheter, även kvinnor och barn.
Familjen sökte asyl i Sverige, samtidigt som de lämnade islam för kristendom. Men tre asylansökningar på lika många år gav bara negativa besked.
Vändningen kom när Sara fick jobb hos städbolaget Wikk. Då valde hon att byta spår och söka arbetstillstånd i Sverige.
Sara Ghorbani får en kram av Taisiia Mosissa inför dagens arbetspass. Sara är en omtyckt kollega på Wikk, precis som Farhood är inom hemtjänsten.
Det beviljades också för en tvåårsperiod, med möjlighet att ansöka om ytterligare två år och så småningom få permanent uppehållstillstånd i landet.
Farhood, som först fick jobb på Drömtrappor och sedan gick över till hemtjänsten, skulle då omfattas av samma regler som anhörig.
Men det var som lagen såg ut då. I och med beslutet som fattades i förra veckan är läget ett annat.
Lång och oviss väntan
Eftersom Sara och Farhood har följt med i debatten anade de vad som var på gång, och Sara skickade också in en ansökan om förlängning i november.
Men trots att månaderna gått har hon fortfarande inte fått något beslut, och nu fruktar familjen att de inte kommer att få något sådant innan den nya lagen träder i kraft om bara drygt en vecka.
– Jag kollar varje dag, berättar Sara.
Farhood Masoudi och hans familj är några av närmare 5 000 personer i Sverige som drabbas av den nya lagen. ”Varför? Vi är inte kriminella”, säger han.
Nu känns det som att allt de har byggt upp här håller på att raseras. Och de återkommer ständigt till frågan varför?
– Vi är inte kriminella. Vi har gjort allt vi har kunnat för att visa att vi vill stanna i Sverige. Men Sverige vill inte att vi ska stanna, säger Farhood.
De konstaterar att det inte bara är det senaste beslutet som visar på det. Det är samma sak med lönegolvet för personer utanför EU, som först höjdes till 27 000 kronor och nu är på gång att bli 35 000.
– De säger att det inte behövs vanliga jobb. Varför? Städning och hemtjänst behövs ju också, säger Sara.
Löftet från Ebba Busch
Hon och Farhood passade även på att berätta om sin situation när Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch för en tid sedan besökte Lycksele.
Det var den lokale KD-ordföranden Lars-Åke Holmgren, som engagerat sig i deras fall, som peppade dem att följa med.
– Vi träffade Ebba Busch. Hon sa att vi inte behöver vara oroliga om vi inte gör något fel. Då kan vi stanna i Sverige, säger Farhood.
När Sara fick sitt arbetstillstånd omfattades också Farhood som anhörig. Han började jobba på Drömtrappor, men efter nedskärningar där sadlade han om till hemtjänsten.
Men så ser det alltså inte ut att bli. Efter att ha pratat med en advokat har Sara och Farhood inte heller något större hopp om att få stanna av andra skäl. Enligt advokaten är inte barn, jobb och hus tillräckligt tunga argument.
Att lämna landet för att sedan söka arbetstillstånd igen känns inte heller som något alternativ. Vem vet hur länge det tar och är det ens möjligt för en arbetsgivare att hålla en plats vakant på obestämd tid?
– Jag är här nu, redo att jobba och kämpa för ett normalt liv, säger Sara.
Hur mår du idag?
– Jag är orolig, har svårt att fokusera på jobbet. Jag har fått många kramar av kompisar och kollegor, det har blivit en svår situation för mig, jag vet inte vad som händer och var jag ska bo.
Familjens öde har upprört många i Norsjö. Både kollegor och andra som de möter på jobbet, och vänner som de lärt känna genom pingstkyrkan, gymmet eller på andra sätt i samhället.
Sara Ghorbani städar bland annat på Drömtrappor, där ekonomichefen Anna Hjelte har blivit en god vän. ”Omänskligt och obegripligt”, tycker Anna om utvisningshotet.
Marita Laine, enhetschef för hemtjänsten i Norsjö, blev förskräckt när hon fick veta som är på gång.
– Farhood är en mycket uppskattad medarbetare, en jätteduktig kille, säger hon.
Wikks vd Laila Olofsson beskriver familjens situation som tragisk.
– Om det värsta tänkbara inträffar skulle deras livsöde och drömmar krossas, och vi skulle stå utan en fantastisk medarbetare, säger hon.
Sara fick först ett arbetstillstånd på två år. Hon ansökte om förlängning i november, men har ännu inte hört något och fruktar att den nya lagen ska börja gälla innan hon får besked.
Som chef för ett företag där fem av 26 anställda kommer från andra länder finns det mycket den nya migrationspolitiken som hon är kritisk till, både lönegolvet och det slopade spårbytet
– Den hårda linjen slår extra hårt mot våran bransch, där det sker mycket integration. Det är många från andra länder får sitt första jobb inom lokalvård, säger Laila Olofsson.
Så är det också inom hemtjänsten.
Människor från andra länder behövs inom vården och omsorgen i hela Sverige. Om de inte fanns skulle det inte gå ihop
Marita Laine
Enhetschef, hemtjänsten, Norsjö kommun
– Människor från andra länder behövs inom vården och omsorgen i hela Sverige. Om de inte fanns skulle det inte gå ihop, säger Marita Laine.
För Sara och Farhood känns också stödet från omgivningen som ett ljus mitt i allt det mörka:
– Vi är inte ensamma. Och det känns bra, säger Sara.
Lagändringen
Migrationsverket räknar med att omkring 4 700 personer kan komma att beröras när möjligheten till spårbyte tas bort.
Enligt myndigheten varierar handläggningstiden beroende på bransch. För högkvalificerade arbeten handlar det om en månad, medan mer utredningskrävande yrken tar längre tid.
Vad gäller möjligheten att få stanna av andra skäl görs en prövning på individuell nivå:
”Det finns visst utrymme i lagen för att ta hänsyn till särskilt ömmande omständigheter i det enskilda fallet, men tyvärr begränsas våra möjligheter att ta hänsyn till arbete och etablering i Sverige när det här specifika undantaget i lagstiftningen tas bort”, säger Vera Björk, presskommunikatör vid Migrationsverket.
Norran har även sökt regeringskansliet och migrationsminister Johan Forssell (M) utan framgång. Så här sa dock Johan Forssell när förslagen om avskaffat spårbyte och hårdare preskriptionsregler vid utvisningsbeslut presenterades i december:
”Det handlar om att bekämpa skuggsamhället och få till ett mer effektivt återvändande. Vi bedömer att det kommer att leda till ett ökat återvändande och ett minskat antal ogrundade asylansökningar”.