2025 är Sverige för första gången kvalificerade för VM. Då hoppas Emmy Andersson få chansen i landslagsdressen igen.
Två succésomrar med landslaget har gett mersmak på det tuffa motståndet. Emmy Andersson berättade efter den historiska Golden league-segern att hon siktade på att spela utomlands kommande säsong, men att mycket fortfarande var oklart.
Säsongen börjar närma sig, och i fredags presenterades Andersson för sin nya klubb – Linköpings VC.
– Jag var ganska tidigt klar med att jag inte ville vara kvar i Halmstad och har gjort mitt där. Linköping är en klubb som jag genom åren tyckt har haft många intressanta unga spelare, och jag tyckte att det kändes som ett bra slagläge. Jag kände att jag skulle dels trivas i den här gruppen som jag hört mycket bra om, men det känns som att klubben också skulle satsa i år. Nu finns det medaljchans, och då vill jag vara med där, säger Andersson till Norran.
Du har ju berättat om att du sökt dig utomlands, hur har sommaren sett ut?
– Jag har pratat med många lag under sommaren, men det har slutat med att de hellre vill ha någon som vill göra poäng och jag har ju inte riktigt den positionen, säger hon och fortsätter:
– Det är något jag har accepterat. Såklart känns det lite tråkigt att jag inte har hittat något, men att ha landat i Linköping nu känns bra. Det känns bra att ha fått ett miljöombyte.
Emmy Andersson ville ha en nystart, och förhoppningen är att flytten till Linköping är just vad som behövdes.
– För mig handlar mycket om ett personligt plan, att hitta tillbaka till en balans i livet efter att ha kört på ganska hårt de senaste åren. Jag tror att jag kommer kunna bidra med erfarenhet och kanske lite vinnarmentalitet till laget, och jag hoppas att klubben kan ge mig spelglädje, energi och att hitta tillbaka till någon typ av balans. Det tycker jag att jag redan nu har börjat hitta.
Du pratar om att du behöver balans, känner du dig utbränd?
– Det skulle jag inte säga, men det var tufft sista året på högskolan och tufft i fjol med mycket skador och att komma tillbaka från en lång landslagssäsong. Det höll på att ta knäcken på mig. Sedan hade jag Hylte/Halmstad som backade mig att hitta en vardag och ta dt i min takt, det är jag väldigt tacksam för. Men sedan är det ett jobb med sig själv att ge sig själv tid för återhämtning, och det är jag inte så bra på, säger hon med ett skratt.
Förhoppningen är att det ska bli ytterligare en landslagssommar om ett år. Men det hade inte bara inneburit ett Golden league – det skulle innebära ett historiskt deltagande i VM.
– Jag tror inte att jag har uppfattat det än, konstaterar Andersson när VM-platsen kommer på tal.
När VM-kvalet stängdes den 31 augusti stod det klart att Sverige för första gången någonsin kommer få spela ett världsmästerskap. Det blev dock en nervös väntan, då Sverige inte var en del av EM-kvalet och därför fick förlita sig på resultaten för att få en av de 30 platserna.
– Nu när det var EM-kval (i augusti) har jag suttit varje dag och kollat vem som plockat poäng och vilka som har tappat. Jag förstod att vi låg bra till, det är inte så många poäng man kan hämta om det om man inte står för någon jättebragd, säger Andersson och fortsätter:
– Jag kan inte ta in det. EM är en sak, att få möta de bästa i Europa som spelat VNL (Volleyball nations league, den högsta landslagsligan ovanför Golden league). Nu inkluderar VM länder som Kina och USA.
Men innan dess ska en hel säsong spelas.
– Målet är att vinna ett SM-guld, det hade vägt ganska tungt. Sedan vill jag bli den bästa versionen av mig, det är också utveckling.