Jimmie Ericsson är laddad inför turneringen som spelas på hans hemmaplan, Norrland padel.
Mellan nio på förmiddagen och nio på kvällen kommer det att vara fullt ös i padelhallen på Anderstorp.
Just i Skellefteå brukar det till och med kunna bli lite extra drag när det är tävling.
– Vi har lite turen att vi ligger mellan Luleå och Umeå. Vi brukar faktiskt få lite högre deltagare än på de andra ställena och det har nog att göra med just att vi ligger i mitten.
Det är Skellefteå Padelförening som arrangerar tävlingen. Högsta klass på dam- och herrsidan är B-klass.
– Vi brukar ha en A-klasstävling per år, den ser ut att bli av i juni i år.
Sporten står sig ännu stadigt på de här breddgraderna.
– Det är ganska stort. Totalt är det 90 lag i dam, herr och mix som spelar seriespel. Vi har många partners som stöttar verksamheten och ser till att vi står på stabil grund.
Sporten har bitvis växt explosionsartat de senaste tio åren, men på slutet har rubrikerna kring sporten mest handlat om ”padeldöden”.
– Det har varit mycket negativa skriverier. Det handlar ju förstås om att det varit så många hallar som har lagt ned. Överetableringen har ju varit ett problem. I padel finns även en liten annan problematik. Är det en kompiskrets är det oftast en som sköter bokningarna. När han eller hon är skadad eller ledsnar, riskerar det ofta att bli så att ingen tar vid spontat, säger Ericsson, som även identifierat ytterligare en detalj som kan ha påverkat:
– Sen är det ju som det är med allt. Du blir fort bättre i början, men sen planer det ut och det krävs mer för att ta steg. I det skedet är det också en del som tappar gnistan.
Padel är en bred sport, som i första hand har slagit genom bruset som en motionsform. Däremot växer sig tävlingsmomentet allt starkare.
– Det är en sport för alla. En bra motionsform. Under en match tar man ju runt 8000 steg. Så det är ju även en rolig motionsform utöver att det går att tävla.
Den förre lagkaptenen i AIK är också med i turneringen. Han spelar i B-klass med Krisoffer Edström.
– Extra kul nu när man börjar kunna smasha igen. Jag har rehabiliterat axeln. Det har varit många små steg, men det blir allt bättre.
Hur hög är nivån här i stan just nu?
– Herrlaget ska kvala upp i högstaserien. Så vi är ändå rätt vassa på sporten här i stan. Det som också är roligt är att föreningen även har många barn som tränar. Alltid lika härligt att komma hit när det är fullt av barn som spelar.