Adam Savonen: Chansen till final hänger på en omedelbar replik av AIK

Ett soligt och vårsomrigt Ängelholm har förhoppningar som lätt skulle kunna övergå i hybris. Rögle levde upp till alla förväntningar. AIK var inte nära den prestationsnivå som vände på kvartsfinaltillställningen.

Och någon komfortszonshockey fungerar inte mot Rögle, som skulle kunna beskrivas som en bättre version av Luleå. Eller rättare sagt, en version som är bättre på alla punkter i jämförelse.

I Catena arena har det byggts om en kortsida för att skapa en restaurangyta. Kvällen till ära var det de mest högljudda anhängarna som fick ta plats fram tills den alltför tidiga stängningen.

Ljudvolymen blev en härlig flashback till hur härligt det är med publik, ljud och stämning. Det hade garanterat effekt på Rögle.

Vilan tycktes bara ha gjort gott för AIK:s motstånd. Hemmalaget kom ut utskjuten som en kanon. Deras beryktade powerplay levererade direkt.

AIK fick uppleva fartvind i ansiktet och Rögles inledning präglade matchen. Niclas Burström kvitterade visserligen och AIK:s förändringar i powerplay såg ut att ha gett lite effekt.. 

Men var det inte fartvind, så var det motvind. Eller ingen vind alls.

Burströms bortdömda mål var mentalt tungt att hantera för laget. Rögle däremot gjorde nästan allt rätt. Hög fart, långa passningar med precision och tyngd. 

2–0 var i slutändan ett helt rättvist resultat efter första perioden. Rögle kontrollerade det mesta under den andra perioden och var ytterst nära att göra 3­–0. AIK var inte närheten av prestationen i den sjätte och sjunde matchen mot Luleå. 

Det var kattens lek med råttan. Rögle var precis så bra som uppfattningen var efter den monumentala överkörningen av Frölunda.

Då spelade det ingen roll att AIK kunde stänga ned ett par powerplay för hemmalaget i mittenperioden och trycka ned powerplayprocenten till mindre än de 40 procent laget hade inför fredagskvällens första semifinalmatch.

Så länge ledningen inte är större än två mål, finns alltid ett visst utrymme för snabba vändningar. AIK skapade sig ett lite fönster att vända. Med reducering och ett omedelbart powerplay tändes hoppet under några minuter.

Oscar Möller skapade nerv i slutet, men känslan var att det var såg närmare ut än vad det var. Det fanns ändå en del positivt i AIK:s avslutning.

Rögle var bättre helt enkelt. AIK har nu mindre än ett dygn att ladda om. För laget har inte råd att lämna Ängelholm med två matcher upp. Rögle kommer inte att bomma tre matchbollar.