Ett år har gått sedan Skellefteå AIK firade SM-guldet på Guldtorget under Valborg. På scenen då försökte Elias Salomonsson, men den lilla röst han hade kvar, dra igång en ramsa med supportrarna. Den då 19 år gamla backen gjorde, med slutspelet inräknat, 47 matcher under det som skulle bli hans sista säsong i moderklubben.
För inför hösten tog han steget över till Kanada och Winnipeg. Men trots att Salomonsson gallrades från NHL-truppen för Jets i den sista omgången och inledde säsongen starkt i AHL har det inte blivit någon NHL-debut ännu.
En av förklaringarna skulle kunna vara en axelskada.
– Såklart var det surt, jag hade ju fått en bra start. Men det ingår ju, man vet att det alltid finns en risk att bli skadad. Jag kände mig ändå bra när jag kom tillbaka efteråt, jag behövde inte någon inkörningsperiod. Det kändes som jag kom in i det ganska snabbt, säger han.
Du har haft två ganska allvarliga skador de tre senaste säsongerna. Hur har det varit?
– Såklart är det tufft mentalt att inte kunna spela. Särskilt när de är borta på långa resor och sådant, så vill man ju vara med och hänga med grabbarna. Det är ju det man gillar och det man spelar för, säger Salomonsson, men lägger till:
– Som tur var flyttade tjejen med mig, så jag blev inte helt ensam. Det var skönt att hon fanns där.
I början av 2025 var Salomonsson tillbaka i spel, och även om det inte lossnade riktigt på samma sätt – varken för honom eller för laget Manitoba Moose – ser Salomonsson positivt på sin första säsong i Nordamerika.
– Jag tog med mig mycket självförtroende hemifrån, då tycker jag att man växer. Vi hade bra ledare i laget när jag kom över, mycket svenskar också, då känner man sig mer bekväm både på och utanför rinken.
Hur mycket betydde det att vara med i ett guldlag inför flytten?
– Jättemycket såklart, särskilt efter det slutspelet. Man fick mycket självförtroende av det, jag tror att det hjälpte sjukt mycket.
Manitoba tog sig inte till slutspel, något som gav säsongen en bitter eftersmak. Men för egen del prisades Salomonsson som bäste back och bäste "rookie" för sitt lag efter säsongen.
Du säger att du är nöjd för egen del. Vad får dig att känna så?
– Framför allt att jag fick spela mycket och fick mycket förtroende. Jag tycker att mitt offensiva spel kom fram mer den här säsongen. Jag kanske inte är någon riktigt powerplay-back, jag är mer en tvåvägsback, men det är kul att visa att man är bra där också.
Tycker du omställningen till liten rink hjälper eller stjälper ditt eget spel?
– Jag tycker att det passar mig ganska bra ändå. Jag kan använda min skridskoåkning och jag är ju ganska stor och kan använda min fysik.
Två dagar innan NHL-premiären i höstas kom beskedet att Salomonsson var den sista backen att inte ta plats i NHL-truppen för Winnigpeg Jets. I stället fick backtalangen ta plats i AHL.
– Såklart var det surt, jag hade velat stanna. Men jag tror att det var nyttigt för mig att få spela i AHL ändå. Det är en ny liga, och jag fick lära mig spelet med den lilla rinken. Jag känner mig mer bekväm nu för att komma in det här året när jag vet hur det funkar.
Hade du hunnit ställa in dig på att du skulle ta plats i truppen?
– Nej, jag kände ju att jag hade chansen, men kände också att det fanns en chans att bli nedskickad. Man försökte bara hålla det på en bra nivå och inte tänka så mycket, bara ta det tag för dag.
Exakt så försöker han också tänka kring NHL-debuten, säger Salomonsson.
– Det är ingenting jag har jättebråttom med. Det är bara att jobba på och ta det som det kommer. Det gick ju bra för dem (Winnipeg) i år, det är kul att se faktiskt, konstaterar han.
Det är ju kanske ett av de NHL-lag som har mest konkurrens om platserna. Hur ser du på den situationen?
– Man får ju försöka slå sig in. Det är bra att det är konkurrens i laget, det pushar ju andra och alla tävlar för samma sak. Jag tror att det bara är positivt för oss.
FAKTA
Elias Salomonsson
Ålder: 20 år.
Nuvarande lag: Manitoba Moose (AHL).
Säsongsfakta: 53 matcher, 27 (5+22) poäng, 24 utvisningsminuter.