Norrbottningarna föll då mot Färjestad i finalen, men var bättre än vad resultatet visade. Hade de fått ut allt av laget hade de försvarat SM-guldet från 1996.
I år ser laget till och med starkare ut än i fjol.
AIK blev översköljda i säsongens första derby i december förra året. En supporter konstaterade lite ironisk ”att nu förstod han hur alla lulefans kände det under alla säsonger under förra decenniet, när AIK var notoriskt i framkant.”
Så överlägsna var Luleå.
Fullt så överlägsna var inte norrbottningarna den här gången, men bortsett några misstag under andra perioden var skillnaden påtaglig.
AIK fick i väg första skottet på mål först efter halva första perioden. Luleå vann skotten med 10–2, även om AIK var skickliga att se till att Arvid Söderblom fick en bra resa i målet.
Luleås höga lägstanivå har imponerat. AIK fick lämna planen mållöst även andra perioden och hade därmed fem raka mållösa perioder mot norrbottningarna.
Luleå såg otäckt stabilt ut. Sådär ”äckligt disciplinerat”, som Malmö en gång kallades.
Men även solen har sina fläckar. Sen har Skellefteå AIK fortfarande Joakim Lindström, som har spetsegenskaper han som gör 37-åringen till ett unikum. Förvisso var AIK:s första kvittering en stor prestation av backarna Wilsby och McKeown. Den andra kvitteringen för AIK visade Lindström sin storhet. Passningen fick hela Lulelaget att se sällsynt vilsna ut.
Före det brände AIK ett jätteläge att själv ta ledningen, då det hackade i fem-mot-tre spelet.
Matchen gick hela vägen till straffar, där Lindström missade första chansen att avgöra. AIK vann ändå och tog därmed sin fjärde raka seger.
***
Tyler Morley gör mål direkt i sin debut i sin nya klubb. Oväntat och galet. Är man elak skulle man kunna säga att två minus blir ett plus. Han går till SHL:s svagaste lag efter att ha varit Skellefteås svagaste kort. Ibland händer saker som är i strid med logiken. En oväntat bra debut av kanadensaren.
***
Den stora snackisen från helgen har varit Darren Nowicks tackling på Greg Scott. Min åsikt är att det tacklingen är korrekt utförd. Greg Scott tycks inte vara beredd och utgången blir därför olycklig. Men varför var inte Scott beredd när han är tacklingsbar?
Det börjar bli en röd tråd i SHL att spelare åker runt och inte är beredda på att bli tacklade. Oscar Sundh blev tacklad med tråkiga konsekvenser. Han såg också oförberedd ut när han kastade pucken åt höger och sedan valde att svänga in i den blinda sidan. Hade han har varit förberedd och valt att följa pucken, hade tacklingen bara blivit en knuff. Framförallt med den fart som är i SHL, måste även spelarna fundera över sin egen säkerhet och vara beredd på att det kan hända saker.
***
En metod för att få ned farten, som pekas ut som den stora boven, är att följa trenden internationellt och göra smalare rinkar.
***
Apropå Joakim Lindström…
”Lek med tanken att det var Johan Alcén som tacklade Joakim Lindström och fundera en vända hur ni hade resonerat då”, skrev krönikören Sanny Lindström i Expressen.
Joakim har varit en fixstjärna i SHL sedan han återvände till Skellefteå 10/11 och är den spelaren som motståndarna har jagat.
Däremot har han aldrig blivit tacklad som Greg Scott. När det kommer till Joakim Lindström handlar det heller varken om slump eller tur. Så frågan kanske borde vara hur Lindström inte hamnar i liknande situationer?