”Även om det är jobbigt att lämna känns det bra att vara här”, säger Sara Lindqvist om att lämna Luleå, som varit hennes hem i fem år.
Hon rör sig relativt vant genom det lilla gymmet på Skellefteå Kraft arena, flyttar sig lugnt tillsammans med resten av laget. Sara Lindqvist håller sig intill lagkamraterna, men ändå separat. Hon lyfter lägre vikter, har lägre belastning.
– Jag fick en skada nu under slutspelet, men det är lugnt. Jag är snart tillbaka helt, förklarar hon.
För två veckor sedan presenterades Sara Lindqvist som Skellefteå AIK:s första nyförvärv. Forwarden hade precis avslutat säsongen med ett SM-silver i Luleå när hon för två veckor sedan flyttade 13 mil söderut. Nu har hon hunnit landa i sin nya hemstad.
– Det känns jättebra. Jag tycker att laget och allt runt omkring med alla förutsättningar, allt känns faktiskt jättebra.
Inför gymnasiet flyttade Lindqvist från Storuman till Luleå för att ta plats i klubben. Efter två år i ungdomsleden fick hon chansen på SDHL-nivå, och i de tre senaste SM-finalerna har hon funnits med i laguppställningen åtminstone två matcher.
Du har pratat en del om att Luleå har varit hemma för dig. Vad var de första känslorna kring att flytta därifrån?
– Det är klart att det är jättejobbigt. Jag har ju varit där i fem år och det är fortfarande lite hemmakänsla. Det ska jag inte ljuga om. Men även om det är jobbigt att lämna så känns det fortfarande bra att vara här, säger hon och lägger till:
– Jag tror att det här också kommer bli som hemma efter ett tag.
Med två SM-guld och ett silver är Sara Lindqvist ett etablerat och rutinerat namn redan i SDHL. Dessutom var hon med i U18-landslaget 2023, när en historiskt andra VM-silver bärgades på hemmaplan. Trots det är hon bara 20 år gammal.
Känner du dig lika rutinerad som du ser ut?
– Det är väl lite både och, säger hon och skrattar.
– Det är klart, jag har ändå varit där uppe i fem år och sett världsstjärnor jobba varje dag. Såklart har jag fått med mig ganska mycket, mer än jag kanske tänker mig.
Det är också något hon vill bidra med – hårt jobb, både på och utanför planen.
– Sedan vill jag också bidra med mitt offensiva spel.
Vad var det som gjorde att du valde Skellefteå AIK?
– Jag hade bra samtal med Ulrika (Dahlgren) och Martin (Lindh) och jag har ju sett resan de gjort på nära håll när jag är från Västerbotten. Det är en resa jag vill vara en del av.
Har det lockat tidigare också?
– Det är klart att jag har kollat på dem och tänkt att de gör det bra. Men jag har haft mitt kontrakt med Luleå och jag var där för att göra mitt bästa.
Sara Lindqvist, här med Ronja Savolainen, vann två raka SM-guld och ett SM-silver med Luleå – på de tre senaste åren.
Det har gått ganska precis en månad sedan Frölunda bärgade ett historiskt första SM-guld på Luleås bekostnad.
– Då hade jag bestämt mig för att jag skulle lämna så jag ville ha ett bra avslut med laget. Det var lite jobbigt att jag lämnade med ett silver, men samtidigt ska man ju vara stolt och glad över att man fick vara med om det. Det är ingenting man kan ta för givet, men det är klart att det svider, konstaterar Lindqvist om förlusten.
Men drömmen om fler SM-guld är inte död. 20-åringen är redo för det nya kapitlet i Skellefteå AIK, och en nyckel för att ta stora steg såg hon redan som motståndare.
– När man har sett Skellefteå från utsidan känns det som att det verkligen är ett lag, man spelar för varandra och har väldigt kul tillsammans. Sedan vill man ju förstås alltid gå så långt som möjligt, säger hon ler.