Inför torsdagens hemmamatch gick North Power ut på sociala medier och uppmanade sittplatspubliken att sätta press på domarna genom att skrika på allt. Det dröjde inte längre än 102 sekunder innan hela arenan gick samman i en enda stor ljudtopp när David Tomasek visade brist på fokus, rutin och konsekvenstänk; varför sliter man av hjälmen från en spelare när en domare står en meter ifrån?
Någonstans i Sverige, med största sannolikhet i en lägenhet i Värmland, hördes nog där och då just den ljudtoppen genom TV4:s mikrofoner och ut genom högtalarna på tv:n. Att denna värmlänning just efter att ha hört det knappar in sig på sociala medier och beklagar sig över hur enögd publiken i Skellefteå är ger väldigt låga odds.
Ungefär lika odds som att någon, förmodligen en Marklund eller en Lundmark, gör just samma sak när en Färjestadsspelare åker ut två minuter på lördag när matchserien vänt ned dit.
Det är nämligen så det ofta ser ut på sociala medier i samband med matcher.
Kritik och hets jag inte kan förstå om jag ens försöker.
Har vi något finare i ishockeyn än en riktigt enögd och jävlig publik? Jag ser inga problem med lite underbar enögdhet.
Det ska skrikas från avgrunden inom en på en slutspelsmatch och varje läge som ges att sätta press på domarna skall tas. Det är vad en hemmapublik är till för och vad som verkligen kan ge den hemmaplansfördel som är så viktig i ett slutspel.
När jag i min ensamhet slår på sändningar från slutspelsmatcher är det enögdhet jag vill ha.
Faller någon i hemmalaget är det avgrundsvrålen jag vill ha. De gutturala lätena som vuxna människor egentligen inte borde ha i sig men som inom ishallarnas väggar och tak är tillåtna.
Det enda jag kan ha lite problem med är när den enögdheten letar sig ned i spelarbåset och det borde Färjestad ha stora problem med också för så som Tomas Mitell betett sig den här matchserien – så beter sig inte en tränare som vill ha ett lag med fokus på rätt saker på isen. Det är inte konstigt att Färjestads spelare drar på sig så onödiga utvisningar som de gjorde på torsdagen när de har en tränare som beter sig så.
Till och med den mest enögda sittplatssupportern hade accepterat utvisningen när Viktor Lodin drog av sig sin egna hjälm i första perioden eller när han delade ut en onödig crosschecking i ansiktet på Arvid Lundberg.
Det gjorde dock inte Tomas Mitell, och det blev nästan så att skämskudden letade sig fram när han höll låda efter matchen.
Ska Färjestad vända den här matchserien behöver de en tränare med fokus på rätt saker och att cyklopet stannar hemma.
Till alla andra som söker sig till läktaren i Karlstad, Luleå, Gävle, Skellefteå och allt vad nu slutspelsstäderna i Sverige heter våren 2025 vill jag bara avsluta:
Skrik mer. Var så enögda det bara går att vara!