Oscar Lindberg har varit bofast i blågult de senaste två säsongerna.
Efter sex säsonger i Nordamerika var Skelleftesonen tillbaka i Europa inför fjolårets säsong. Då gick flyttlasset till Schweiz – en resa som slutade med 30 poäng på 41 matcher i Zug, samt dubbla landslagsturneringar för den spelskicklige centern.
Prestationen ledde till ett fint avtal med Dymano Moskva i KHL. Ännu ett häftigt äventyr hockeymässigt där Lindberg än en gång fått bevisa att han håller hög europeisk klass.
– Det har varit bra och flutit på från dag ett. Jag tycker även det funkat bra med coronan, att ligan skött det bra och på ett smidigt sätt, säger Lindberg, som trivs i KHL-miljön:
– Ligan är bra och vi har även ett riktigt bra lag som är roligt att spela med.
Han har fått kampera ihop med lagets andre svensk, Magnus Pääjärvi samt ryske Daniil Tarasov.
Är det svenska som gäller i kedjan?
– Jag och "Mange" pratar ju en hel del svenska med varandra. Men när alla sitter på bänken är det engelska som gäller då Tarasov är bra på språket efter några år i USA, säger Lindberg med ett leende.
Hur ser du på din roll?
– Den är bra. Vår lina är andrakedja och jag får även spela powerplay och boxplay och snittar omkring 20 minuter per match. Så det finns inget att klaga på.
Lindberg står noterat för 23 (7+16) poäng på 32 matcher samtidigt som laget finns med bland topp 4 i den västra konferensen av KHL.
Däremot dras han för tillfället med en skada.
– Det var i andra perioden i matchen mot Finland, i landslagsturneringen innan jul, som jag fick en smäll. Men jag är på väg tillbaka nu och hoppas kunna spela inom kort.
På tal om landslaget har Lindberg varit bofast i Tre Kronor sedan han vände tillbaka till Europa.
– Jag tycker det är grymt skoj att spela i landslaget och ställer upp direkt de hör av sig. Jag tycker också vi spelar en rolig hockey och det har känts bra för mig.
Hockeymässigt leker livet för Lindberg. Privat har det däremot varit tuffare då hans flickvän Jenny Marklund samt två barn, Luna 2,5 år och William 4 månader, inte haft möjligheten att följa med och bo med sin sambo och pappa.
– Det är klart att det är tungt, att inte få träffa dem dagligen. Men vi pratar med varandra, och ser varandra, över Facetime varje dag. Så det är i alla fall skönt även om jag såklart vill vara med dem, säger Oscar.
Sonen William föddes i början av säsongen.
– Att man inte fick vara med på födsel var tufft. Det är ju en stor sak som man inte vill missa, säger Oscar, som trots att familjen inte fått åka med till Ryssland hanterat situationen bra:
– Visst saknar jag dem och har hemlängtan ibland. Men jag har fått vara hemma två gånger, bland annat sex-sju dagar kring nyår. Sedan så hoppas vi att det kan lösa sig så de eventuellt kan komma hit och bo med mig här framöver, säger Oscar.
Det som krånglat är framförallt visumet för sonen.
– Det här landet är inte det lättaste när det kommer till visum och sånt. Och i dessa coronatider har det inte blivit enklare heller.
Kontraktet med Dynamo Moskva går ut till våren. Vad som händer därefter är ett oskrivet kapitel.
– Jag tar den här säsongen och så får vi se vad som händer, säger Oscar, som inte vill öppna för en eventuell återkomst till Skellefteå:
– Bortsett att man har hemlängtan för att inte familjen är här så har jag vant mig vid att vara borta. Så det finns ingen direkt hemlängtan så. Men sedan är ju Skellefteå alltid hemma.