Att driva en elitidrottsförening är bland det svåraste som finns. Då inkluderar jag alla organisations- och företagsstrukturer i det resonemanget.
Under Pea Israelssons ledning har skutan ändå klarat av att navigera även i de mest isiga vatten. Han började i AIK när föreningen var ute på kanske den mest djupa och stormiga positionen. Konkurspappren var påskrivna. Det sägs att kuvertet var slickat och frimärket ditplacerat.
Det kunde ha tagit slut då, den där turbulenta våren 1997. Istället blev det början på en idrottshistoria av det mest spektakulära slaget.
Även om det inte var någon spikrak väg till framgång, tog ändå klubben sina steg uppåt. På isen och utanför den. Israelsson var chefen som såg till att göra verklighet av att få ekonomi och sportslig framgång att gå hand i hand.
Han gjorde det utan att tillåta dumma risker. När AIK var på väg upp till SHL 2006, hade sportsliga ledningen med Peo Larsson i spetsen identifierat att det behövdes förstärkningar.
Pengarna saknades, men Israelsson gjorde en deal. Om AIK gick upp skulle klubben själva kunna täcka kostnaderna. Skulle man missa – stod en företagskonstellation redo att täcka upp.
Så jobbar de som är bäst på det de gör.
Även om AIK har sprungit på sina nitar, klubben gick ju hisnande 17 miljoner kronor back 2017, så har svackorna aldrig varit nära att hota föreningens existens under Israelssons ledning.
Han gjorde sig nästan ökänd för sin ekonomiska kontroll på kansliet. Vid förslag till investeringar eller förvärv, var svaret alltid ”nej” första gången. Även andra gången och vid tredje gången var det bara de hängivna som orkade stå på sig. Påfrestande förstås, men i Israelsson verksamhet har klubbens bästa och trygghet alltid gått först.
De tuffa ekonomiska rutinerna har varit en av nycklarna till framgång och den solida verksamhet AIK har bedrivit.
Israelsson har också utmärkt sig som en fantastiskt prestigelös ledare där han aldrig tvekat att hjälpa till där det behövs. Hans egna städrundor av hallen innan match, eller välkomna publiken på dammatcher, eller sälja program för juniorerna under luncherna, är bara ett axplock av uppgifter han har åtagit sig. Det är så man går i bräschen för saker och ting.
Han har i vissa stunder kanske varit lite väl politiskt korrekt, men faktum är att Israelsson aldrig har sprungit och gömt sig när det har blåst stormvindar.
Han har alltid svarat i telefonen och i princip alltid varit tillgänglig – även om det inte har handlat om formell arbetstid. Få ledare i dag är så tillgänglig som Israelsson varit och få så orädda att ändå ställa upp och försöka svara på de många tuffa frågor som har funnits.
Att driva en publik elitföreningen kommer att sätta dig i situationer som aldrig går att föreställa sig. Sånt har Israelsson hanterat rakt framifrån i 25 år.
Min egen reflektion kring Pea var att när jag flyttade från Umeå så kunde jag skriva en bok om ”Hur man INTE driver en förening”. Efter de år jag har följt AIK:s verksamhet skulle jag kunna skriva en bok om ”Hur man driver en förening”.
Israelsson tillhör en av de största ledarna för sin förening i modern tid i Sverige.
Det kommer att bli en gigantisk uppgift att ersätta honom. AIK har genomgått en enorm generationsväxling, där snart alla nyckelpersoner har bytts ut.
Ytterligare ett arv från den eran är att de nya som kommer in till föreningen kommer in till en väl fungerande organisation och struktur. En nyckel för att AIK-skeppet ska kunna fortsätta att göra landvinningar.
Först ska han får fira 25 år som klubbchef i AIK. Sedan har han gett laget ytterligare ett kraftfullt incitament att göra ”vad som än krävs” till våren.