Sjunga på torget kommer Arvid Lundberg inte att göra om han vinner sitt fjärde, och föreningens femte, SM-guld i vår. Däremot så lovar han att hålla sin egen guldtradition vid liv. ”Det är lite mer jag än att sjunga på torget också...”, säger 30-åringen.
Redan 2014 var den defensive giganten med och vann SM-guld med AIK, vilket ledde till en ny profilbild på sociala medier med Le Mat-pokalen i famnen på flyget hem från Karlstad.
2018 var det sedan dags igen för en ny bild, tagen i bortalagets omklädningsrum i Skellefteå Kraft arena, efter SM-guldet med Växjö.
En profilbild som 30-åringen fick dras med även efter flytten från Småland, men i våras "fick" Lundberg äntligen ta en ny profilbild.
Tre minuter före midnatt, och ganska precis två timmar efter slutsignalen, var det dags.
Bitandes på guldmedaljen, och med pokalen i famnen, togs den nya profilbilden framför en AIK-logga i omklädningsrummet.
– Det har blivit ett sätt att avdramatisera allt, och är ju något som jag har gjort efter alla tre guld och jag lovar att göra det i år också, om vi vinner igen, säger han och ler.
Det är inget iögonfallande löfte direkt?
– Nej, men då är det lite mer jag än att sjunga på torget...
Nu blickar Lundberg alltså mot ett nytt, och ett fjärde, SM-guld.
Men det var andra tongångar under grundserien som präglats av Robert Ohlssons sorti, stora skadebekymmer och ett spel som AIK aldrig riktigt fick bukt med.
Förrän alldeles i sluttampen på grundserien.
Vad säger du om er grundserie?
– Att vi lyckades snygga till det jävligt bra. Trots att det var en väldigt tuff säsong så känns det verkligen som att vi har hittat något nu, tagit mycket poäng och börjat att spela bra.
På frågan om vad som varit orsaken till de stora problem som laget brottats med i väntan på slutspelet har AIK-backen svårt att hitta orden, eller han väljer dem snarare med omsorg.
– Det är ju inte en sak som har varit dålig, utan många olika saker. Vi har haft svårt att vara jämnbra, och när vi har varit dåliga så har vi varit väldigt dåliga.
Kan man skylla på någon form av baksmälla efter guldet?
– Vill man se det så, så är det väl lätt att säga så. Däremot så tror jag att det är att förenkla det.
Vad ser du för anledning?
– Det är klart att skador påverkar, samtidigt som vi också har sparkat tränaren. Sedan har det varit andra saker också som har varit problem för oss vid olika tillfällen. Det är lätt att spela bra när man känner sig bra, och svårt att spela bra när man känner sig dålig.
– Det är en cocktail av alltihop och svårt att riktigt sätta fingret på det, samtidigt som jag inte grubblat så mycket på det och därför kanske inte heller har något supersvar på den frågan.
”Det har blivit ett sätt att avdramatisera allt, och är ju något som jag har gjort efter alla tre guld”, säger Arvid Lundberg om sin egen guldtradition som innefattar ett profilbildsbyte.
Till slut kom däremot en vändning, och AIK lyckades hålla sviten om att sluta topp-6 i grundserien vid liv.
Vad ligger bakom scenförändringen, enligt dig?
– Vi har haft en del problem med beslutsfattande, som till exempel respekten över linjer och gjort många dåliga andraperioder. Det har vi kommit bort från den sista tiden, och gjort det lite enklare för oss att ha skönare matchbilder.
Klyschan om att "det är långt till båset" i andra perioden är ständigt återkommande, och innan AIK-backen utvecklar resonemanget om det bekräftar han också att så faktiskt är fallet.
– Ja, det är sjukt långt att byta då...
– Vår mittzonspress har blandat och gett en hel del, men den har blivit bättre på slutet och nu kan sista forwarden stänga bortre sidan lite mer, och därmed hjälpa oss backar att byta lite lättare. Sedan har våra ingångar i offensiv varit bättre, med lite smartare dumpar och det har gjort matchbilden lite skönare för oss som lag.
Vem eller vilka tycker du ligger bakom trendbrottet? Är det någon som har fått för lite uppmärksamhet?
– "Ogges" kedja (med Oscar Lindberg, Rickard Hugg och Anton Heikkinen) har genomgående varit vår bästa, men en sån som inte har fått så mycket uppmärksamhet är Jonathan Davidsson.
Vad är det du gillar i hans spel?
– Han tycker jag ofta tar bra beslut och det är en sån kille som gärna chippar ner pucken till sig själv och sätter in en tackling. Sånt spel är vägvinnande i en andraperiod – eller i ett slutspel.
Arvid Lundberg, till vänster, pustar ut i omklädningsrummet efter karriärens tredje SM-guld. En medalj som han fick ta emot efter ett förstklassigt slutspel, där 30-åringen vann backarnas poängliga – och kom tvåa i omröstningen till Stefan Liv Memorial Trophy.
På tal om slutspel. Nu stundar en kvartsfinal mot Färjestad BK, och det är en kvartsfinalserie som Lundberg ser fram emot.
– Det ska bli en riktigt fräck serie. Om man skulle fråga vem som helst vilka matcher som är roligaste att spela så tror jag många i vårt lag skulle säga matcherna mot Färjestad.
Varför?
– Det går fort och är högeventsmatcher. De är väldigt frejdiga i sitt spel; de går på rus och kör hårt.
Det låter inte riktigt som Arvid Lundberg-hockey?
– Det kan nog ligga något i det, men så länge det går bra kan jag gärna vara en del av såna här matcher också. Även om det är härligare att vinna med 1–0 efter att ha fått kämpa för sitt liv än att vinna med 7–6...
Det är inte bara två offensivt inriktade och målglada lag som ställs mot varandra i kvartsfinalen, det är också ligans två mest utvisade lag.
– Det kommer säkert att bli en hel del 5 mot 4-spel och tuffa situationer. De har många skickliga och snabba forwards som är svåra att ha att göra med, så det kommer att bli att bita i för oss.
Senast Lundberg spelade SM-slutspel fick han inte bara avsluta det med en guldmedalj runt halsen.
Den defensive specialisten hyllades stort i media, vann backarnas poängliga och kom dessutom tvåa i omröstningen till Stefan Liv Memorial Trophy bakom lagkamraten Linus Söderström.
Hur mycket tar man med sig sånt till ett stundande slutspel?
– Nu när det där är färskt, för allt det där är ju från förra året, så är det klart att jag drömmer om att vara den värsta backen som går ut på isen.