Från en dag till en annan var det som att hela Sverige började prata om pingis igen. Inte sedan Jan-Ove Waldners dagar hade pingislandslaget varit så folkkärt som de höjder som nåddes i Paris tidigare i somras, när Truls Möregårdh väckte liv i en slumrande pingisnation.
Med sina dubbla silver blev Truls Möregårdh snabbt en av landets mest uppskattade idrottare och runt om i Sverige har det sedan dess skrivits nyhetsartiklar om klubbar som märkt ett markant ökat intresse för sporten.
Michael Norqvist är väldigt nöjd över den boom kring pingisen som också Skellefteå AIK bordtennisförening tydligt märkt av:
– Ja, det kan man väl lugnt säga. Det har ju blivit en enorm tillströmning, och framför allt många barn och ungdomar som har börjat spela, säger han när Norran på onsdagskvällen är på besök under ett av många träningspass inne i bordtennishallen på Degerbyn.
När märkte ni att det intresset började stegra?
– Det kom egentligen i samband med de här OS-frangångarna. I somras blev ju pingisen ganska medial för en gångs skull. Sen var de ju väldigt duktiga och de lyckas ju mot förväntan gå väldigt långt. De framgångarna har spillt över på oss i allra högsta grad.
Och hur snabbt efter det märkte ni att det liksom började?
– Några dagar, efter fyra, fem dagar egentligen.
Föreningen har just nu två pingisskolor i gång samtidigt, med 24 barn totalt. Michael berättar att med anledning av det stora intresset och de många anmälningarna räknar man med tre omgångar vilket skulle betyda att runt 65 barn kommer få spela pingis i Skellefteå under den här säsongen – ett antal man aldrig varit nära förr:
– Det har aldrig ens varit nära. Normalt sett brukar vi kanske ha mellan åtta och nio barn tre gånger per år, men här har vi alltså 24 barn redan i första omgången. Det har jag aldrig upplevt förut.
Vad ger det dig för känslor?
– Det är ju helt fantastiskt, och så himla roligt att det är så många barn som hittat hit.
På onsdagskvällen är det de allra yngsta som tränar, och när Norran gästar är det en av två barngrupper som är på plats. Totalt är det elva barn denna kväll, och en av dem heter Uno Hägerlind. Han är nio år, och han drömmer om en framtid inom sporten.
– Jag började spela och tycka om pingis när jag spelade det med kompisar på skolan, berättar han just efter det att träningen avslutats.
Vad är det bästa med att spela pingis?
– Att träffa kompisar och att man får träna för att bli bra.
Vad är du bäst på i pingisen då?
– Det är det här, säger Uno och visar ett luftslag med sin forehand.
Har du någon idol?
– Det är Truls Möregårdh.
Såg du honom i OS?
– Nej, men jag hörde på radion.
Hur bra vill du bli?
– Världens bästa.
Vad tror du kommer krävas för att du ska bli världens bästa?
– Jag måste träna mycket.