Mål. Erik Forssell jublar efter sitt segermål.
Nu kan jag börja med det positiva. Nämligen att AIK visade styrka i sista rundan. Då var hemmalaget betydligt rappare, använde sin skridskoåkning på rätt sätt och hittade också i högre grad medspelarnas klubbor med pucken.
Jag vill inte tvärtsäkert påstå att det berodde på att AIK blandade om i kedjorna. Men jag tror att det var en anledning.
För sanningen att säga var jag mycket förvånad över att tränarna särat på kedjan med Andrew Calof, Pär Lindholm och John Norman som varit AIK:s bästa hittills under säsongen.
I tredje fick spelarna spela ihop igen och även om de inte gjorde segermålet så kändes det som att det var trion som fick fart på anfallsspelet.
Jag sitter också och häpnar över hur bra Pär Lindholm är. Han ser ut att få pucken för långt ifrån sig, han ser ut att bli överrumplad av motståndare, men likafullt kommer han ur situationerna med pucken i behåll.
Jag kan dessutom inte fatta att AIK har råd att hålla sin just nu bästa passningsspelare utanför sina två pp-formationer. Tänker förstås på Lindholm.
Första målet
Samtidigt gjorde John Norman säsongens första SHL-mål i samspel med Adam Pettersson så det kanske talar emot mina tankar.
Hur som helst, i två perioder kändes som sagt Färjestad som det bättre laget. Tommy Samuelsson hade absolut inte beordrat någon skyttegravstaktik.
I stället klev Färjestad fram väldigt bra i checkingen, stressade AIK, men tappade samtidigt aldrig balansen i mittzon.
Så visst kommer Färjestad att bli ett lag att räkna med även den här säsongen. När de får bättre ordning på avsluten är Färjestad givet minst som semifinallag.
Vältränade
Nu kom som sagt AIK igen i tredje perioden och att det är SHL:s mest vältränade lag har jag inga tvivel om
Konkurrensen har också ökat – Rob Schremp kommer garanterat att bli en förstärkning när han hittar in i AIK:s spelstil.
Mikko Lehtonen hittade inte rätt i alla situationer, tajming är något som fordrar matchvana, men det känns verkligen som att finländaren kan bli en stor matchvinnare för AIK i vinter. Han har en härlig räckvidd och är obehagligt svår att komma åt för motståndarna.
Jag vet också att det är många som ifrågasätter Patrick Zackrisson och Daniel Widing. Själv tycker jag det är uppfriskande att se två killar som aldrig ger upp en situation utan jobbar stenhårt i varje byte. Glidare däremot kommer aldrig att bli långvariga i AIK.
Kamp. Daniel Gunnarsson och Kirill Kabanov i kamp.
Underkänt mål. Erik Andersson och Martin Sevc ser pucken gå i mål. Men som synes är Markus Svensson trängd av en FBK:are.