Att Skellefteå IBK begraver sitt herrlag kommer inte som någon större överraskning. Det med tanke på den utveckling som funnits de senaste åren och att det sedan säsongens slut varit knäpptyst från klubben.
Däremot är det ett nytt hårt slag för innebandyn i Skellefteå då detta innebär att toppen av det redan låga isberget blir trubbigare.
Sedan i slutet av 90-talet har IBK varit flaggskeppet på herrsidan i stan. En klassisk förening som fick uppleva två säsonger i elitserien i början av 00-talet – en tid som många minns tillbaka på med stor glädje.
Jag fanns själv med i laget på den tiden. Men även om det var en stor sportslig framgång så fanns det redan då tydliga tendenser på att organisationen runtom representationslaget var alldeles för tunn.
Elitserietiden ledde dessutom till stora ekonomiska problem, som det fram till för ett par år sedan funnits spår av. De som jobbat i föreningen de senaste åren har dock gjort ett hästjobb för att kurvan rent ekonomiskt nu pekar starkt uppåt.
Ett stort glapp har dock inte gått att reparera. Jag snackar om själva stommen i en förening som vill driva ett framgångsrikt herr- och damlag – nämligen en fungerande ungdomsverksamhet.
Nu är det ju så att den idag fungerar bra. Underifrån kommer duktiga lag födda 2002 och senare. Men innan dess – ända sedan i början av 00-talet – har det varit dött sett till återväxten. A-laget har således inte kunnat förse sig med spelare utifrån – en struktur som fungerar bra på kort sikt med sällan över lång tid.
Vad kommer detta besked att innebära för innebandyn i stan?
På kort sikt så är det ju utan tvekan så att Gamla Stan tar över positionen som flaggskeppet i Skellefteå. Det unga talangfulla herrlaget har dessutom varit på gång de senaste åren och får nu, utan IBK, ännu större utrymme i jakten på högre höjder.
Gamla Stan är tydliga med att man så snabbt som möjligt vill spela i allsvenska samtidigt som man vill fortsätta utveckla sina spelare på bästa sätt. En bra och tydlig målsättning som förhoppningsvis kommer gynna Skellefteå och dess spets, inte bara klubbarna i Umeå.
Sammantaget så behövs det en tydligare och rödare tråd i Skellefteå. Ett form av samarbete över gränserna för att vi i framtiden ska få se ett lag i de högre divisionerna.
För hade det tidigare funnits en mer gemensam "Skellefteå-känsla" så hade det för länge sedan spelat ett lag i åtminstone allsvenskan. Det är jag helt säker på.
För tittar vi talang- och återväxtmässigt ser det väldigt positivt ut i Skellefteå – både på pojk- och tjejsidan. Här ligger man verkligen i framkant.
Så förutsättningarna finns. Nu gäller det bara att använda dem på bästa sätt för att tillsammans hitta en väg att utmana uppåt.