Vi träffas i FF:s klubblokal på Norrvalla. Hela gänget, Joel Gyasi, Daniel ”Chimdi” Akubuine och Tyrell Waite kommer cyklande till idrottsplatsen.
Det är inga nya cyklar men killarna trampar på vart än de ska.
– Det är tur att det är så nära till allt, säger Joel Gyasi.
Bryr sig
När det gäller fotbollen har killarna direkt känt sig hemma. Inte minst tack vare coachen Patrik Nilsson.
– Det märks att han bryr sig om varje enskild spelare. Han har också bestämda åsikter om hur vi ska spela, säger ”Chimdi”.
Killarna har också känt hur Patrik vill förbereda alla för den position de kan tänkas få på planen.
– Alla måste veta exakt vilken roll de har. Vi ska kunna byta spelare som blir skadade utan att det märks på lagets resultat, säger ”Chimdi”.
Högerback
”Chimdi” har själv spelat högerback i alla matcher.
– Det är den roll jag trivs bäst i. Jag kan tänka mig andra platser också men hittills har jag fått förtroendet där.
Joel Gyasi har däremot en lite annorlunda roll jämfört med den han oftast hade hemma i England.
– Där spelade jag oftast på en kant. Nu har jag varit attackerande mittfältare och jag börjar känna mig allt mer bekväm i den rollen.
Tyrell Waite kom lite senare till Sverige och eftersom Skellefteå sökte en anfallare så är det naturligtvis den positionen han har.
– Jag spelar ensam på topp i mitten i det spelsystem vi har.
FF ska ju spela med en 4-3-3 uppställning i sommar, åtminstone när det går på offensiven.
Premiärdags
På lördag startar division II med bortamatch för FF. Killarna ser fram emot premiären.
– Det är alltid lika kul när serien äntligen startar, säger Joel.
– Vi siktar på toppen och kan förhoppningsvis också gå upp en division redan i år, fortsätter han.
Joel och ”Chimdi” har dessutom redan börjat plugga svenska.
– Det är lättare att förstå än att prata, säger Joel.
De har också hunnit se en hockeymatch med Skellefteå AIK.
– Det var riktigt spännande och härlig stämning, säger Joel.
– Jag har testat att åka skridskor någon gång, men det var väldigt länge sedan, säger ”Chimdi” med ett stort skratt.
Det är lättare att förstå än att prata.