Reflekterar. Martti Tikkanen berättar öppenhjärtligt för Norran om sin syn på varför Sunnanå sakta har dalat och nu är utanför elitsfären. Tränaren pekar på bristen av kontinuiteten som en av de tunga faktorerna. Foto: Adam Savonen.
Det har gått drygt två veckor sedan det stod klart att Sunnanå inte har någon chans att hålla sig kvar i Elitettan. Ett hårt slag för damfotbollen och ytterligare ett hårt slag för Skelleftefotbollen, som nästa säsong är utan elitslag på a-lagsnivå.
Martti Tikkanen blev anlitat 2011 hos Sunnanå och jobbade fram till i fjol. Han kom till Skellefteå redan 2001 och jobbade då med Skellefteå FF, som då hette Skellefteå AIK, fram till 2004. Till vardags arbetar han på fotbollsgymnasiet i Skellefteå.
Tikkanen har på nära håll kunnat följa utvecklingen för Sunnanå och kan i dag, med facit i hand, blicka tillbaka på de problem som har föranlett lagets läge i dag.
– Det kanske tydligaste problemet som vi hade under min tid fram till 2015 var kontinuiteten. Under mina år har vi tappat över 60 spelare. Det finns förstås många saker som gör att det har varit så, men det är väldigt svårt att jobba och utvecklas när det försvinner så många spelare som det har gjort under den här tiden.
Få spelare underifrån
Den höga omsättningen har skapat många problem för Sunnanå.
– I ledarteamet var vi nästan samma personer under den här tiden. Vi hade samma filosofi och samma spelsystem, men när du byter så många spelare får du börja om hela tiden.
Tikkanen pekar på hur svårt det är att bygga en långsiktighet i det läget. Just långsiktighet är en av de viktigaste nycklarna för att kunna uppnå en hög målsättning.
– Vår filosofi var att vi kanske inte var det mest tekniska laget, men det vi skulle tävla med var att vi skulle vara det mest vältränade laget. I division I lyckades vi bra, men i allsvenskan fungerade det inte. Där tränade vi för hårt och det blev fel. Flera spelare som kom hade inte grunden och blev skadade.
Tunna trupper
Sunnanå har spelat med väldigt tunna trupper de senaste åren. Något som ytterligare problematiserat lagets filosofi.
– Har du en tunn trupp blir du ibland tvingad att hålla igen för att inte riskera skador.
2012 spelade Sunnanå med bara en målvakt.
– Det var när vi gick upp. Vi hade värvat en kinesisk landslagsmålvakt och hon var fantastisk, men vi fick fejka att vi bara hade en målvakt. Först på slutet fick vi lite stöd, när Åsa ställde upp som back-up.
Sunnanå har haft tufft att värva spelare.
– Det har varit svårt att värva spelare. Jag har också jobbat för att värva spelare från närområdet, men det har inte varit lätt. Och spelare söderut har i de flesta fall tyckt att Skellefteå är alldeles för långt bort.
Vad som har varit värre, inte minst på slutet, är att Sunnanå har haft svårt att producera egna spelare.
– Vi har inte kunnat fylla upp tomrummen. Sedan har vi inte kunnat ersätta de ledande spelarna som har försvunnit. Pepe och Carina är två av flera spelare som betydde otroligt mycket. De kunde visa de yngre vad som krävdes för att spela på en hög nivå. Det smittade av sig på resten av truppen och det blev självklart att träna hårt. Senaste åren har vi i för hög grad fått flytta upp spelare som kanske inte varit helt redo.
Hur ser du på hur det har fungerat med utvecklingen bakom damlaget?
– Redan när jag kom 2011 ville jag att vi verkligen skulle satsa på yngre spelare. Då fanns F17-laget med Kent Nyman och allt såg väldigt bra ut. Men 2012 försvann Kent och F17-laget. Sedan hände inget förrän Samir kom 2014 och F19-laget bildades. Då började allt väldigt bra. Men vi hade kunnat haft ett ännu starkare lag om alla klubbar hade släppt de spelare som ville satsa.
Hoppfull
Sunnanås tränare ser samtidigt en stor potential inom fotbollen, när han ser bortom alla hinder.
– Ibland blir det för mycket klubbmärke. Visst är det många klubbar som gör det bra. Men om man vill någonting här i Skellefteå tror jag ändå att det skulle gå att vara i damallsvenskan på damsidan och minst division I på herrsidan. Det som krävs är samarbete. Går det att lyckas som man har gjort i hockeyn borde det gå även i fotbollen. Fotbollen är ju större som sport. Problemet är att klubbarna hellre ser till sig själva. Skelleftefotbollen måste bestämma vad den vill.
Tikkanen funderar själv på om det inte är läge att gå ihop och hitta en gemensam lösning - under gemensamt flagg.
– Vi borde kanske göra en ny förening som satsar och vill satsa på elit. Vad det heter, spelar ingen roll. Skapa något nytt, där en klubb är uttalad elit. Då skulle vi i Skellefteå och Norrland kunna skapa något med bra förutsättningar.
Vi borde kanske göra en ny förening som satsar och vill satsa på elit.