Erik Forssell är tillsammans med Martin Lundberg, Fredrik Lindgren och Niclas Burström den kvartetten som varit med hela vägen från SM-finalen mot Färjestad 2011 fram tills idag.
En klubb profileras många gånger av sina enskilda individer. Men sällan har en förening haft ett så kraftfullt system att spelarnamnen har en nästan underordnad betydelse.
Skellefteå AIK står inte och faller med en eller ett par spelare. Inte ens om de heter Jimmie Ericsson eller Joakim Lindström. Laget tappade alla i de tre främsta formationerna så när som på Erik Forssell. Ändå när allt summeras efter tio omgångar är AIK i topp i SHL, i år igen. Lägg därtill att laget har gjort sex mål fler än ifjol och har det högsta målsnittet i vår jämförelse.
Det borde normalt sett inte vara möjligt. Dynastin fortsätter i Skellefteå och det är inget snack om att laget kommer att vara med att slåss om både en tredje serieseger och ett tredje SM–guld.
Skellefteå AIK:s system, dit både träningen på isen, träningen vid sidan av isen och sättet att spela hör till, innehåller ingredienser som nästan ensidigt får spelare att bli bättre. Men inte bara det, systemet har också en sällsynt förmåga att tända stjärnor som har slocknat.
Systemet är så kraftfullt att det snarare kan vara en belastning att komma in i laget som en förväntad stjärna. Både Ryan Vesce och Henrik Karlsson var två spelare som värvades som stjärnor, men som blev utkonkurrerade.
Det är däremot sällan en enskild faktor som kan lyfta en förening till den nivå AIK har i SHL. Men klubben har haft en nästan ofattbart stor förmåga att träffa rätt när det gäller sportsliga beslut och strategier.
Som om det inte vore nog har ekonomin, till skillnad från många andra klubbar, följt i nästan samma fotspår för AIK. SM–guld har, trots förhållandevis få slutspelsmatcher, ändå gett mångmiljonvinster. Det som annars skiljer idrotten från den civila affärsvärlden är att inom idrotten är det inte ett lika tydligt samband mellan ekonomi och framgångar rent sportsligt.
Samtidigt finns det förstås ett par andra delar som har betydelse. Även om AIK har nått snabba framgångar i SHL och även i CHL, är inte nivån lika hög som tidigare år.
Spelarflykten från SHL till både NHL, KHL och i viss mån även NLA i Schweiz, har satt sina spår. Luckorna har fyllts på med spelare som är på en lägre nivå och det har förstås sin påverkan.
Med tanke på alla förluster på profiler i både AIK och SHL är det fascinerande att se ett system som så tydligt står starkare än individen. I ett sådant system spelar faktiskt inte den lövtunna marknaden någon roll. Det är därför en av AIK:s stora stjärnor heter Andrew Calof. En ny framgång för laget som i nuläget ser ut att vara ohotad som svensk hockeys dominant.