Den är min. Hampus Brandt greppar bollen framför Hudik/Björkbergs Johan Elfving.
Skellefteå IBK föll på målsnöret förra säsongen. Nu känns det som att laget är redo att ta steget upp i allsvenskan. Något som jag inte påstår efter segern i premiären. Utan det är mer en känsla över hur lagbygget ser ut.
För det första är jag otroligt imponerad av talangen Hampus Brandt i målet. Han känns så stabil. Är stor i målet och räddar bollen med alla sina kroppsdelar, inkluderat även huvudet.
Och med tanke på Hampus ålder var min första tanke, fy 17 så bekymmerslös han verkar. Hampus verkade inte ens brydd över att Hudiks första mål förmodligen inte var mål. Från min position såg det ut som ett klockrent ribbskott.
Men Hampus lade inte någon energi på det utan gick bara vidare i matchen och det är just sådant som gör målvakter så bra. Dessutom tackade han backarna för all hjälp – ytterligare ett gott omen.
Powerplay
Jag tror också att IBK:s powerplay kommer att bli ett segervapen i vinter. Kvintetten Joakim Nilsson, Rasmus Karlstén, Alexander Hedlund, Joel Johansson och inte minst Jonathan Andersson har alla kvaliteter som behövs för att göra varje spel i numerärt överläge till mål.
Där finns speluppfattning och skytte i allsvensk klass varje dag året runt.
Nu blev det tre mål för kvintetten i den spelformen och det var väl egentligen bara i spel fem mot tre det inte så så bra ut. Då blev det lite för långsamt passningsspel.
Matchvinnare
Måste dessutom passa på att berömma Jonathan Andersson lite extra som inte bara blev matchvinnare med sina tre mål. Jag håller med tränaren Jonas Fahlman fullständigt i hans analys att ”Jonte” gör lika stor nytta i spelet utan boll.
Inte minst i boxplay jobbade han som att varje byte var skillnaden mellan vinst och förlust. Vilket det också förmodligen är i slutändan.
Det känns dessutom som att IBK har kvar mycket sparkapital i Joakim Nilsson och Rasmus Karlstén. Båda de killarna såg lite tagna ut av stundens allvar och tappade bollar som jag inte är van att se från de så skickliga passningsläggarna.
Eller är det så att jag har för höga krav på duon?