Det senaste åren har AIK:s offensiv i mångt och mycket handlat om två spelare: Joakim Lindström och Oscar Möller. Bortsett Pär Lindholm, som gjorde 47 poäng säsongen innan han lämnade för NHL, är Bud Holloways 26 poäng från den gångna vintern den högsta SHL-noteringen av en forward i AIK sedan 2016.
Det visar svart på vitt att fler behöver kliva fram och leverera poäng, vilket skulle göra AIK till ett betydligt vassare och mer svårläst lag.
Till den här säsongen har spetsvärvningarna gjorts i finske Toumas Kiiskinen och kanadensiske Tom Pyatt. Två rutinerade 32-åringar som är i Skellefteå för att bidra med allt från rutin och bredd till viktig spets.
För sympatiske Tom Pyatt innebär det en viss press. Men det är en press han inte har något emot.
– Press är något som hör till, särskilt om man är en spelare som får en hel del istid och ska spela i powerplay. Så min förhoppning är att göra en hel del poäng. Att hjälpa laget framåt och göra en del mål. Jag har den förmågan i mig, så jag ser verkligen fram emot den rollen, säger han med ett leende.
Men vi backar bandet och fokuserar på Toms uppväxt och det faktum att han kommer från en hockeytokig familj.
– Min pappa byggde en rink på vår bakgård som han höll igång i 20 år. Och jag har två äldre bröder som spelat hockey. Taylor med över 800 matcher i NHL, och Jesse, som slutade efter att han spelat med universitetet i Guelph, säger Tom, vars far Nelson spelade 296 matcher i NHL.
– Så man kan säga att jag föddes in i hockeyn. Jag började åka skridskor när jag var 2–3 år gammal och det var något jag älskade att göra. Inget som pappa tvingade mig till.
Han är född och uppväxt i Thunder Bay. Den vackra kuststaden, med drygt 100 000 innevånare i tätorten, intill Kaministiquiaflodens mynning och Lake Superior.
– En vacker stad med över hundra insjöar i närområdet. Dessutom en stad som också älskar hockey och gjort ett fantastiskt jobb då man fått fram fler- talet NHL-spelare.
En av dem är Tom Pyatt, som sammanlagt gjort åtta säsonger i tre olika klubbar: Montreal Canadiens, Tampa Bay Lightnings och Ottawa Senators.
– Jag är stolt över att jag fått spela i NHL och att jag haft en helt okej karriär där, säger Tom, som inte har någon direkt strävan efter att återvända till NHL.
– Jag tänker inte på det så, utan jag är väldigt glad över vad jag åstadkommit där men lägger all fokus på här och nu. Att göra mitt bästa i Skellefteå för att hjälpa laget. I den här åldern tar man en säsong i taget.
Tom draftades av New York Rangers 2007, vilket var ett stort ögonblick i hans liv. Men det blev däremot ingen match med Rangers. Istället var det i Montreal som NHL-karriären inleddes.
Och det är också därifrån han plockar fram sitt största NHL-minne.
– Det var min första säsong där (2009/10) som vi gick hela vägen till konferensfinal. Det var extra häftigt då vi slog ut både Washington och Pittsburgh i match sju. Tyvärr tog det stopp mot Philadelphia.
Under NHL-karriären har Tom alltid iklätt sig rollen som en defensiv tvåvägsspelare i en tredje- eller fjärdekedja. En roll han tagit och gjort med bravur.
– Det är inte det lättaste att i varje match ställas mot motståndarnas bästa spelare. Men det har samtidigt varit en ära och en roll jag verkligen trivts med.
Men nu är det ombytta roller för Tom Pyatt, som i Skellefteå AIK ska ikläda sig en mer offensiv roll.
– Min två säsonger i Schweiz är till stor hjälp. Då fick jag spela i en mer framskjuten roll och på stor is samtidigt som jag hade mycket istid. Det förberedde mig på ett sätt för spel här i Sverige, säger Pyatt, som spelade i Genève-Servette 2014 till 2016.
– Men allt tar sin tid. Även att bli van den offensiva rollen. Men det bästa jag kan göra är att ge allt varje dag för att vara en så bra tvåvägsspelare som jag kan.
Med på det svenska äventyret finns livskamraten Millory, som Tom gifte sig med 2015.
– Vi har varit tillsammans i snart tolv år. Hon är också från Thunder Bay, så hon har följt med mig på min hockey- resa.
Han avslöjar att tillökning finns i framtidsplanen.
– Arbetet pågår när det gäller barn, säger han och skrattar gott.
På tal om barn så är stor del av spelarna i årets AIK-bygge väldigt unga. Ja, kanske inte barn längre, men fortfarande i tonåren.
Men för Tom Pyatt är ålder bara en siffra.
– Vi har många unga spelare, men de spelar inte som att de är unga. Och det spelar ingen roll vilken ålder man har. Att du kan bidra med värde och spela på rätt sätt, det är allt som räknas.
Och att bidra med värde är något som Tom Pyatt ser fram emot att göra. Det återstår däremot att se om han kan vara med och tända AIK:s guldhopp igen.
– Jag lovar att jag kommer göra allt för att vi ska lyckas. Det är min förhoppning och just nu längtar jag bara till SHL- säsongen drar igång. Det ska bli väldigt roligt.