Snart kan OS-stjÀrnorna fÄ protestera

Allt fler OS-idrottare vill ta bort IOK:s förbudsregel mot politiska, religiösa och rasistiska protester. En förÀndring kan komma före OS i Tokyo nÀsta Är.
–Jag tycker personligen att man kanske ska skilja pĂ„ en politisk protest och nĂ„gonting som Ă€r för mĂ€nskliga rĂ€ttigheter, sĂ€ger IOK-medlemmen Stefan Holm.

Amerikanerna John Carlos och Tommie Smith stod för en uppmÀrksammad politisk protest frÄn prispallen under OS i Mexiko 1968. Nu pÄgÄr ett arbete inom den olympiska rörelsen för att lÄta idrottare genomföra protester utan att riskera att straffas. Arkivbild.

Amerikanerna John Carlos och Tommie Smith stod för en uppmÀrksammad politisk protest frÄn prispallen under OS i Mexiko 1968. Nu pÄgÄr ett arbete inom den olympiska rörelsen för att lÄta idrottare genomföra protester utan att riskera att straffas. Arkivbild.

Foto: AP

Sport2020-07-19 07:10

Senast i raden av idrottare som tycker att det ska tillÄtas med fredliga protestaktioner under OS Àr den tvÄfaldige OS-vinnaren i tresteg, amerikanen Christian Taylor.

– Det Ă€r vĂ„r mĂ€nskliga rĂ€ttighet och vi borde ha rĂ€tt till fredliga protester, sĂ€ger han till The Times.

– Vi ser F1-föraren Lewis Hamilton knĂ€böja varje vecka pĂ„ tv och det fĂ„r en snöbollseffekt. Idrottare efter idrottare tar stĂ€llning. Och andra idrottsorganisationer stĂ„r upp för det ocksĂ„.

Trestegshopparen Ă€r ordförande för den nya organisationen The Athletics Association, TAA – ett internationellt fackförbund som kĂ€mpar för friidrottares rĂ€ttigheter. Taylor arbetar bland annat aktivt tillsammans med flera framstĂ„ende stjĂ€rnor, sĂ„ som sexfaldiga OS-vinnaren Allyson Felix, USA, och Shelly-Ann Fraser-Pryce, Jamaica, för att förĂ€ndra reglerna och tillĂ„ta politiska manifestationer vid OS.

Men Internationella olympiska kommittén (IOK) vill inte ha protester under OS. SkÀlet Àr att de idrottsliga prestationerna ska vara i fokus.

Ska göra en enkÀt

Förre höjdhoppsstjÀrnan Stefan Holm sitter i IOK:s aktivas rÄd. DÀr har regel 50 Äterkommande varit uppe för diskussion flera gÄnger den senaste tiden.

– Vi har pratat mycket om att vi först och frĂ€mst mĂ„ste förklara för de aktiva exakt vad regeln innebĂ€r. Det Ă€r ju bara pĂ„ tĂ€vlingsarenan som regeln gĂ€ller, pĂ„ presskonferenser eller utanför OS-byn fĂ„r du sĂ€ga vad du vill, sĂ€ger Holm.

– DĂ€refter ska vi försöka genomföra en enkĂ€t bland de aktiva och diskutera Ă€nnu mer med aktivas kommittĂ©er runt om i vĂ€rlden.

Olika Äsikter

Holm sÀger att det inte bara finns en Äsikt i regelfrÄgan.

– MĂ„nga vill ha bort den helt, mĂ„nga tycker att den Ă€r jĂ€ttebra som den Ă€r i dag. Men den stora massan Ă€r förmodligen nĂ„gonstans i mitten, sĂ„ du kan aldrig göra alla nöjda – men sĂ„ mĂ„nga som möjligt.

– Jag tycker personligen att man kanske ska skilja pĂ„ en politisk protest och nĂ„gonting som Ă€r för mĂ€nskliga rĂ€ttigheter. Exakt var den grĂ€nsen gĂ„r Ă€r flytande sĂ„klart. Jag tycker personligen att man kan försöka hitta den grĂ€nsdragningen. För mig handlar inte Black Lives Matter om politik, det handlar om mĂ€nskliga rĂ€ttigheter. Samma sak Ă€r det med en regnbĂ„gsflagga.

OS-guldmedaljören frÄn 2004 tror att det kan komma en Àndring av protestregeln inför de framflyttade spelen i Tokyo om ett Är.

– Jag tror att det kommer ett förslag sĂ„ smĂ„ningom. Men det Ă€r dumt att stressa fram ett beslut nu nĂ€r sĂ„ mycket kĂ€nslor Ă€r inblandade.

Starkare antirasismrörelse

John Carlos, som tillsammans med Tommie Smith gjorde den berömda Black power-hÀlsningen pÄ prispallen under OS i Mexiko 1968, Àr en av dem som anser att IOK ska ta bort förbudet mot protester.

"Idrottare kommer inte lÀngre att lÄta sig tystas", skrev Carlos och flera andra amerikanska olympier i ett protestbrev till IOK tidigare i somras.

Antirasismrörelsen, med Black lives matter i spetsen, har vÀxt sig allt starkare efter att den svarta amerikanen George Floyd dödades i samband med ett polisingripande i Minneapolis i slutet av maj. Protestaktioner inom idrotten har bland annat handlat om att aktiva knÀböjt inför matcher och tÀvlingar. De följer i spÄren efter NFL-spelaren Colin Kaepernick som 2016 började med att knÀböja under den amerikanska nationalsÄngen inför matcherna i protest mot polisens vÄld mot svarta.

Fakta: IOK:s regel 50

Regel 50 i det olympiska regelverket Àr ett ramverk för att skydda neutraliteten i idrotten och i OS.

I regeln stÄr det att inga demonstrationer eller politisk, religiös eller rasistisk propaganda Àr tillÄten pÄ olympiska platser som pÄ arenorna, i OS-byn, under medaljceremonierna, samt under invigningen, avslutningen och andra officiella ceremonier.

Regeln syftar till att fokus under OS Àr pÄ idrottarnas prestationer, idrotten och den internationella enigheten och harmonin som den olympiska rörelsen vill vÀrna om.

De aktiva, och dess trÀnare och ledare, har rÀtt att uttrycka sina Äsikter under presskonferenser och intervjuer, vid lagmöten och i medier eller i andra plattformar.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!