Skellefteå AIK skickade i början av januari in en ansökan till Försäkringskassan om bidrag för arbetsplatsnära stöd för företagshälsovård för anställda i klubben, främst för elitspelarna i klubben. Totala kostnaden för detta, som utfördes av ett anlitat företag, hade varit nästan 680 000 kronor.
Försäkringskassan har beviljat bidrag för kostnader på 133 000 kronor, men också gett avslag för ett underlag på kostnader för företagshälsovård på 395 800 kronor. Myndigheten skriver att klubben ”inte har rätt till bidrag för resterande del eftersom syftet med förordningen inte uppfylls”.
Försäkringskassan hänvisar till att åtgärder som hälsoinventering, hälsokontroller och återbesök efter att en utredning är avslutad inte är delar som ger rätt till ersättning.
Skellefteå AIK anser att de har uppfyllt kriterierna i samtliga fall och överklagar nu beslutet till förvaltningsrätten.
– Det här är en principiell sak, säger klubbens lagläkare Karin Rundblad, som även jobbar som företagsläkare.
– Av tradition så arbetar man med hela arbetsplatsen när det kommer till företagshälsovård, men synen på hockeyspelare är något speciell. Så från Försäkringskassan uppmanade man mig att överklaga, så det kan bli ett prejudikat.
Försäkringskassan känner sig alltså osäkra hur man ska hantera förordningarna kring arbetsplatsnära stöd när det kommer till professionella idrottare.
– Det här är en ny situation, ingen annan förening har tidigare sökt för professionella utövare tidigare, berättar Rundblad, som även hon välkomnar en prövning.
– Det ska vara samma villkor för alla anställda på ett företag, även för de professionella idrottarna. Det ska inte vara exkluderande för vissa.
Karin Rundblad är noga med att påpeka att företagshälsovård och sjukvård är två skilda saker. Speciellt i det här fallet, där det handlar enbart om företagshälsovård.
– Sjukvård, det handlar om behandlingar, som att tejpa knän och ge sprutor i axeln och så vidare. Sådant som görs i behandlingsrummet på arenan och på sjukhus. Företagshälsovård, det handlar om ohälsa på arbetsplatsen. Det kan vara att någon mår dåligt, har utmattningssyndrom och att arbetsgivaren ska ta fram en rehabplan.