VÄXJÖ 2018-04-21 AIK utmanade Växjö, men det räckte ändå i den tredje finalmatchen. Pär Lindholm (tv) och AIK har varit för svaga i powerplay, något som nu är en av de påtagligaste faktorerna till att finalen är på väg att rinna laget ur händerna. Det är nu 3-0 till Växjö, som har läge att avgöra den här tillställningen.
Det märktes att AIK gjort en hel del hemläxa. Strategin att försöka köra över Växjö, satsa på att fullfölja alla tacklingar, har varit misslyckad.Istället spelade AIK mer samlat, stängde mittzonen, och fick en bättre kontroll över matchbilden.Växjös höga formtopp var plötsligt lite mer trubbig – och i första perioden var det plötsligt ganska jämnt.
AIK:s stora problem är lagets svaga powerplay. Det blev ännu mer påtagligt under första perioden då laget hade tre numerära överlägen och skapade i princip en het chans.Idéerna och inte minst farten saknas. Trots att Växjö har betydligt mer passivt boxplay hittar AIK inga vägar mot öppen yta. Alldeles för ofta kommer skott rakt på täckande spelare.
Då spelar inte framsteg i nästan alla andra sammanhang någon större roll. Växjö har förmågan att skapa mycket av ingenting. AIK gav sig chansen att slåss om matchen genom att till slutknäcka den förhatliga målnollan på Andrén. En styrning som gav AIK ledningen och en mentalt bränsle.
Där och då i andra perioden såg det ändå ut som om AIK hade möjligheten att faktiskt få en del ljus i hoppets lampa.Men lågan tappade syre i tredje perioden när Andrew Calof distinkt slog in 3–1 på ett friläge.
AIK höll nere misstagen och gjorde sin taktiskt sett bästa match. I kvartsfinal och semifinal kunde AIK väga upp ett dåligt powerplay med ett oerhört starkt spel i fem mot fem. För att ta nästa nivå och vinna SM–guld är kravbilden högre.Och AIK:s obefintliga powerplay är en av de tydligaste faktorerna varför den här finalen är på väg att rinna laget ur händerna.
AIK är nu också i ett sånt läge att det inte går att vänta längre. Det är dags att våga testa någon form av B-plan nu i powerplay.
Förstauppställningen är fortfarande för långt ifrån och andrauppställningen gjorde egentligen bara att klockan rullade. Utfallet har varit så svagt att en större ändring är i läget där det i stort sett bara kan bli bättre. För sämre än 0% i utdelning går det ju inte att få.
Det står nu 0–3 i matcher. Inget lag har vänt 0–3 i SHL-historien och genom hockeyhistorien är det väldigt ovanligt att lyckas med sådan vändning.Men det strider mot all heder och är en grundlag i idrotten att aldrig ge upp förrän den ”feta damen” sjunger. Jimmie Ericsson har varit med och vänt 0–3 till 4–3. Han vet att man aldrig ska ge upp, oavsett läge.
Oscar Möller hade glöd i ögonen när han, kort efter matchen,lovade att vinna match fyra. AIK tog ett steg framåt. Nästa steg måste komma i powerplay.
Det är nyckeln för att i alla fall kunna skapa lite nerv i den SM–finalen. 1–15 och 0–3 står det. Men det är först till fyra som gäller. Det är mindre än ett dygn till nästa nedsläpp.