Bygga ett Bygdens lag. Skellefteå AIK:s ekonomi är ännu god sett till eget kapital. Men klubben behöver nu tänka i nya banor efter förluståren. Något som ska ses mer som en utmaning och möjlighet än ett hot.
Jan Carlzons citat går att relatera till, men inte fullt ut. ”Krisen är förändringens bästa vän”, men att använda ordet kris i AIK:s fall är lite för starkt i det här skedet. Med tre raka år med stora förluster går det ändå att konstatera att läget är allvarligt. Utvecklingen måste få ett stopp.
Kassan med rörligt medel har sinat betänkligt för Skellefteå AIK. Av de 70 miljoner som laget hade för tre år sedan, då rikast i SHL, är summan nu nere mot närmare 40 miljoner kronor. Den stora delen av den summan är inte heller omsättningstillgångar. Det handlar istället om investeringar som är bokförda värden.
Elitidrott är en bransch som ur ett affärsperspektiv är bland det svåraste du kan hålla på med. En del i svårigheten är ju att vara vinstdrivande och stapla pengar på hög inte är ett självändamål. Däremot är en stabil ekonomi en direkt förutsättning och finns alltid närvarande. För en förening måste bära sig själv ekonomiskt.
AIK har sparat i ladorna för att stå beredd när allt svänger. Och den dagen kom för lite mer än tre år sedan. 17 miljoner back för två år sedan följdes upp med förlust med 3,5 miljoner ifjol. Då är det ändå noterbart att AIK tog sig hela vägen till final och ändå var det långt ifrån att gå plus.
Men det positiva i en snävare ekonomi är att det behövs hittas nya vägar. Och konkret pekar det på att AIK går tillbaka till att satsa ungt och gärna på egna produkter. En strategi som egentligen borde vara självklar, men som är komplex och kräver både självförtroende, tålamod och långsiktighet. Något som är en bristvara på hög nivå där kravet på resultat kan förblinda även de som inte borde bli förblindade.
Men faktum är att värva ”dyrt och färdigt” tenderar många gånger att vara mer riskfyllt. Att värva ”journeyman” i alltför hög grad riskerar även att ta själen ur klubben. Samtidigt finns alltid undantag även där. En spelare utifrån kan absolut ha mer hjärta än en egen produkt. Men ska klubben ha en stark roll i samhället måste klubben kunna fostra egna spelare. Och för all del – även egna ledare. Inte minst för Skellefteå AIK, som lägger stor prestige i att kalla sig ”Bygdens lag”.
Nu pekar mycket åt att AIK ska gå tillbaka till den strategi som Lasse Johansson var ledare för – att satsa på unga och talangfulla spelare. Eller leta upp spelare som ingen annan vill ha eller har glömt bort och göra dem till stjärnor. Det är egentligen också den sortens strategi som verkligen visar vad en organisation går för.
Att värva ”färdiga” spelare kan vem som helst göra. Det är fynden och de egna produkterna som bygger klubbens status.
Därför kan besparingarna som krävs i spelarbudgeten leda till något mycket bättre, även om det även är lätt att se begränsningar i att ha en återhållsam ekonomi.