Bert Robertsson snackar om den klara backbesättningen.
Det har hunnit gå lite mer än en månad sedan säsongen tog slut. En säsong som började med förhoppningar om att slåss om både serietitel och SM–guld.
– Vi hade rustat för att gå hela vägen. Och med facit i hand lyckades vi ta oss till final.
Säsongen har pendlat kraftigt mellan berg och djupa dalar, hur ser du på det?
– För mig har det ändå känts som en ganska normal säsong. Det går upp och ned. Det är väl som alltid i Skellefteå att vi målas upp som en stor favorit med några andra lag och då förväntar sig många kanske större framgångar under säsong, säger Bert och fortsätter.
– Under alla år jag har varit Skellefteå har det faktiskt varit något liknande, men tidigare har vi fått med oss mer poäng och legat högra upp i tabellen. För att sedan bli starkare och starkare. Det blev vi den här säsongen också.
Robertsson pekar också på en yttre faktor att ta hänsyn till.
– Turbulensen är mer ett resultat av en jämn serie än att vi har varit för ojämn.
Lång framgång
I serien slutade AIK femma och var ytterst nära att knipa fjärdeplatsen. Det är en placering bättre än året innan.
Slutspelet blev en framgång sett till hur allt hade utvecklats. Finalplatsen är den sjunde på åtta säsonger, något som är unikt. För framgång är allt annat än självklart, något Robertsson verkligen vill påpeka.
– Du blir snabbt omsprungen om du tar saker för givet. Den noggrannhet som krävs, det jobb som krävs, det är exceptionellt. Det ska man ha respekt för och inte ta för givet. Ett sånt jobb att fostra varandra i den mentaliteten, stå upp för varandra, är framgångsfaktorn.
AIK:s tränare minns en episod mer än alla andra i slutspelet.
– En av mina finaste stunder här i Skellefteå var när folk står och sjunger långt in i ceremonin trots att vi har förlorat SM-finalen. Det var helt underbart.
Hård arbetsbelastning
AIK tog beslutet att inte ersätta Fredrik Öberg. Det innebar förändringar för alla övriga.
Hur ser du arbetsfördelningen när ni blev en man mindre?
– Det har blivit mer att göra, både fysiskt och mentala arbetsområden. Sett till mig och Stefan, har fått sprida ut vår arbetstid på fler områden. Mycket media och representation. Det var en större förändring än jag hade väntat mig.
Hur menar du då?
– Det är tufft att vara i offentlighetens ljus. Det tar mycket energi och du får många stå till svars för mycket. Saker man säger som presenteras på ett sätt man kanske inte är bekväm i. Och det tar också mycket energi att bearbeta. Jag har varit med om det tidigare, men kanske inte så omfattande.
I vilket skede kände du att ni skulle behöva utöka ledarstaben på nytt?
– Om det inte var ett krav så var det i alla fall ett önskemål. När det blev som det blev med Fredde var ambitionen att det var kortvarigt. Sen är allt relativt vad som är kortvarigt, men nog kändes det viktigt att fylla upp den tjänsten. Vi har nog varit överens om att som det var förra säsongen var en kortsiktig lösning.
Hur väl känner du Tommy sedan tidigare?
– Vi har stött på varandra och pratat. Vi har inte känt varandra privat, men professionellt känner vi varandra. Relationen är väl att jag har sett upp till honom. Han har en stor respekt för hockey.
Hur blir din roll i ledarstaben?
– De har inte ändrats särskilt mycket. Vi har våra arbetsområden. Nu fick Stefan gå in och coacha forwards ifjol medan jag har fortsatt med backar. Vi fortsätter så kommande säsong. Tommy blir en koordinator, som kan avslasta och blir vår person utåt. Han kommer att coacha oss i våra roller. Det var den rollen Micke skulle ha, men det blir för mycket att göra. Han behöver lägga koncentrera sig på andra sportsliga frågor, säger Bert och drar slutsatsen:
– Vi har återställt en bra ordning. Så att vi kan jobba spetsigare.
AIK har ännu flera platser att fylla till kommande säsong. Men backsidan är helt klar med åtta backar i a-truppen och ett gäng talanger som knackar på dörren.
– Skönt att det är klart på backsidan. Jag ser stor potential inför kommande säsong. Vi kommer att börja på en högre nivå än fjolåret.