När snön har försvunnit helt och gräset börjat grönska finns det en härlig känsla i luften för tävlingsryttarna.
Den första tävlingen för året är alltid speciell – ungefär som vädret vid den här årstiden, det vill säga oberäknelig.
– Men det handlar mest om att alla ska få komma igång och känna på tävlingsmomentet, fastslår Sara Öhman, Skellefteå RK:s ansvariga för tävlingen.
Och det märktes också att det var säsongens första tävling. För på väg in till tävlingsmanegen var det en hel del ryttare som hade en skräckblandad förtjusning i sina ögon.
En av dessa var Åsa Isaksson, Skellefteå RK, på hästen Fosfors, som i klass 3 1.00 meter gjorde allt rätt fram till det elfte och sista hindret.
– Det är ju så surt när det händer. Men det var helt klart mitt fel. Men samtidigt skulle vi inte haft med täten att göra, säger Åsa och bjuder på ett leende efter att ekipaget rivit på slutet.
Två rosetter
En annan hemmaryttare som hade fjärilar i magen var Marielle Hellgren.
– Men det kunde nog inte ha gått bättre än så här, två rosetter av två möjliga, säger en glad Marielle, som tävlar på Carpati.
– Det är första starten för mig på fem år, så det var kul. Men det är samtidigt extra nervöst att tävla på hemmaplan.
För klubbkompisen Ingela Forsell blev lördagens insatser en fullträff.
Trygg sittplats
Ingela och hennes Little Prince samarbetade och glänste på vägen över de elva hindren på en meters höjd.
– Det känns så otroligt tryggt att sitta på honom. Han är min prins och jag gör som han bestämmer. Han säger bara: "håll i dig kärring", och så kör han, säger Ingela och skrattar efter sitt felfria hopp.
Även för Ingelas man Jörgen Forsell och Kipling T blev tävlingen en framgång. Tack vare en sjätte- och en tredjeplats på 1,20 så är nu ekipaget, som bara har hängt ihop i tre månader, klara för att hoppa 1,30.
– Man behöver två nollor på 1,20 för att få kliva upp, och det kan vara ganska segt att få till det. Så det är skönt att det gick, säger Jörgen.
Han säger bara: 'håll i dig kärring', och så kör han.