Lejon fick återigen ställa upp ett lag utan någon av de tre bröderna Plesa. Ganska tråkigt förstås eftersom nyfikenheten kring dem är ganska stor. De har under försäsongen hunnit visa att de är offensiv kraft och i powerplay har de varit oerhört lyckosamma.
Nu satt de på läktaren och tittade. De är inte spelklara. Det har inte gått att klara ut vem som är boven i dramat, men faktum är att de har varit uppe på den officiella rostern, för att sedan plockas ned. Och formalian att få dem spelklara verkar ha fastnat i byråkratin.
– Vi vet inte så mycket när de blir klara, men jag hoppas de är med till helgen, sa tränaren Tobias Carlsson.
Men mot Piteå hade inte Plesas offensiv räckt till. Piteå var ett nummer för stort, även om Lejon glappet inte var lika stort som under fjolåret.
Efter drömstarten, med mål av Vincent Andersson redan efter drygt 30 sekunder, tog Piteå över tillställningen helt.
Även om Piteå har tappat riktigt tunga pjäser, som Daniel ”Ragge” Olofsson, Joakim Högberg, Niklas Strandberg och Tim Öqvist, ser laget minst lika starka ut som under fjolåret.
I Piteå finns också backen Olof Lundberg, som har en lite speciell bakgrund. Han är bördig från Skellefteå, men har aldrig spelat i Skellefteå AIK. Lundberg ser ut att få större förtroende i år än tidigare och den reslige backen slog in ett slagskott i krysset mot Lejon.
– Det är inte så ofta man får göra mål. Extra kul att få göra det här i Skellefteå, sa backen efter matchen.
Det kunde ha blivit fler mål. Piteå fick i väg 48 skott på mål, men det plingade i ramverket flera gånger och det var också många puckar som åkte över och vid sidan av Lejonmålvakterna.
Lejon spelade mer samlat i försvaret än vad de gjorde under stora delar av fjolåret. Framåt skapade laget en del riktigt bra möjligheter och inställningen var bra under matchen.
Det kan låta lite ironiskt att två raka förluster och 2–10 i målskillnad är ett fall framåt, men i Lejons fall är det ett faktum. Inte minst med tanke på att Plesas inte var med.