Det brukar talas om att hockeyn är död i Stockholm. Under lördagseftermiddagen gick att konstatera att det ryktet är aningen överdrivet.
Ett fullsatt Hovet skapar en sådan ljudvolym att det blir som en häxkittel för gästande laget. Samtidigt får det Djurgården att få ut nästan allt som finns att få ut.
Skellefteå AIK visade inledningsvis att varför laget rankas som seriens främsta lag av stora delar av expertisen. Djurgården förlorade tekning på tekning och fick jaga mest jaga pucken i först perioden.
Närkamperna var stenhårda och känslorna var många gånger utanför tröjorna på spelarna. Djurgårdens stora stjärna, Patrick Thoresen, tvingades utgå redan i första perioden. Han befarades ha fått hjärnskakning.
Anton Lindholm blev oerhört fult tacklad av Daniel Brodin bakifrån. Det var blindside och i huvudet. När Lindholm visade upp sig efter matchen syntes en tydlig svullnad på okbenet under höger öga.
Tacklingen är ett tecken på att det, trots alla debatter om huvudtacklingar, fortfarande finns en hel del att göra.
Känslosvallarna präglade matchen. Till och med den normalt så balanserade John Norman tappade fokus för en sekund och klappade klubban i sargen. Hockey handlar mycket om känslor. Därför kändes den matchen mer som en slutspelsmatch än en vanlig seriematch.
Tim Heed skickade i väg tio puckar mot mål, åtta träffade målet och två gick utanför. Han var i vanlig ordning framträdande. Han var bäst i AIK tillsammans med John Norman på forwardssidan.
Djurgården spelade med stort hjärta och såg ut att vilja offra både tänder och lemmar för att vinna. Den här kvällen räckte det hela vägen. Laget ser starkare ut än ifjol och kunde ta sin andra raka seger mot AIK. Det blev ju också seger i träningsmatchen tidigare i år.
För AIK blev det en nyttig lektion och ett värdefullt test. Det är ju bara drygt en vecka kvar till det blir derby och back-to-back mot Luleå.