Skellefteå AIK kom till Linköping med 9–2 i inbördes möten sedan säsongsstarten förra året. Men laget som brukar vara en smakrik munsbit tillät inte AIK ta en ny tugga och därigenom studsa tillbaka efter 1–2-förlusten mot Växjö. Istället spädde "Cluben" på AIK:s förlustrad i SHL, som efter lördagens 1–3 nu är uppe i tre matcher.
Men AIK var den här gången med från start och förde också spelet. Däremot var avsluten uddlösa, och inte helt oväntat skulle hemmalaget komma att slå till när läget gavs. Och efter två täta fullträffar av Patrik Zackrissons jubilerande polare, Sebastian Karlsson, som gjorde 300:e matchen i LHC, så var AIK återigen i ett jagande läge.
Men för tredje gången i följd i SHL lyckades AIK, trots en fin avslutning, inte äta sig ikapp.
För årets AIK-upplaga är detta en ny situation. Laget är inte van att förlora, särskilt inte ett par gånger i följd. Därför kommer nu det första stora testet.
Hans Wallson var också inne på det spåret under lördagskvällen. "Det är nu vi ser vilken typ av grupp vi är, nu när det går emot oss lite", sa tränaren klokt.
Fjolårets AIK-upplaga med Wallson i spetsen ställdes också på prov – tester som gjorde den gruppen starkare och som i viss mån låg bakom ett nytt guldfirande. Den stora skillnaden är att då visste AIK att de skulle vinna serien och mest troligt stå i en ny SM-final. Det är man inte lika säker på den här gången.
Därför blir också årets test betydligt mer spännande.
Under helgen valdes Peter Forsberg, efter Börje Salming och Mats Sundin, som tredje svensk någonsin in i NHL:s Hall of Fame.
Och världens bästa "Foppa" har utan tvekan förtjänat att hamna i denna mycket fina samling spelare. För när han var som bäst – ja, då var han utan tvekan bäst i världen.
För Foppa hade allt – styrka, finess, spelsinne, ledaregenskaper, vinnarskalle och, tyvärr, en kropp som inte ville vara på Ö-viksonens sida. För hade inte den där jäkla foten stoppat nummer 21 så hade han varit ännu större, vunnit ännu mer och gett oss som tittat fler klassiska Foppa-ögonblick.
Me trots att hans fråntogs nästintill tio säsonger är han, i alla fall i mina ögon, Sveriges bästa hockeyspelare genom tiderna, och dessutom den person som till störst del påverkat undertecknads enorma intresse för sporten.
Så tack för allt Peter, och grattis!