Defensivt arbete. FF:s mittfältare Patrik Broman och Jonas Desai ställs mot en av Frejs bästa spelare, Sam Johnson.
Jag är väldigt medveten om att Skellefteå FF under den här säsongen har stått för några matcher där baklängesmålen har ramlat in i strid ström och att laget är ett av två lag som har släppt in mest mål, 50, i division I norra. Därför kan jag absolut inte döma ut det faktum att laget har jobbat hårt för att täta igen bakåt.
Mot IK Frej Täby, som är ett av lagen som kämpar för att ta sig upp till superettan, gav också den satsningen ett resultat.
Skellefteå FF var väldigt långt ifrån att bli utspelade under den första halvleken. Laget höll upp defensiven på ett bra sätt och länge hölls Frej på hallstret. Att det skiljde åtskilliga poäng och tabellplaceringar mellan de två lagen var inte allt påtagligt under inledningen.
Men en tabell sägs ju sällan ljuga, och det visade sig tydligt under den olyckliga minuten 43.
Skellefteå FF i form av Patrik Broman tappade boll på mittfältet och gästerna högg direkt. En snabb omställning i kombination med ett lag som tillfälligt föll tillbaka i gamla synder resulterade i 0–1.
Frej passade på när tillfället gavs, vilket ett topplag måste göra. Skellefteå FF kämpade resten av matchen för att göra det samma, men lyckades aldrig.
Förutsättningarna för Skellefteå FF är ganska enkla inför slutspurten av säsongen. Laget måste vinna. Och laget måste då börja göra mål. Mot Frej kändes den delen av spelet som den mest uddlösa.
FF vann som sagt var en hel del situationer på egen planhalva och lyckades stoppa Frej på mittfältet vid flertalet tillfällen. Men när väl laget fick upp bollen en bit upp på offensiv planhalva, då tappade laget all spets.
Allt eftersom matchen led blev det uppenbart, men det tycktes inte riktigt finnas några lösningar på problemet. Frejs backlinje ska ha en eloge, de stod för en stabil insats, men i ärlighetens namn så ställdes den inte på så väldigt stora problem.
Anfallarna i FF nåddes sällan av bollarna som mittfältarna försökte leverera, och när väl de fick tag i bollen, så rann det allt som oftast ut i sanden.
I ett sådant prekärt läge som FF befinner sig i, då kan man aldrig glädja sig åt något, som i det här fallet en fungerande defensiv, speciellt länge.
Ska laget ta sig de där nödvändiga poängen för att de ska få dansa i division I ännu en sommar, då är det dags att börja jobba på offensiven.