Backen Anton Lindholm märks på isen. Hans fysiska spel sticker ut och tacklingarna är många och hårda.
– Jag har tyckt att det har varit roligt att tacklas. Jag började tacklas så fort vi fick börja tackla och har fortsatt med det, berättar Lindholm.
Och det syns. Hans timing och balans imponerar. Motståndarna känner garanterat av Lindholm, men tacklingarna är tekniskt väl utförda. Det är i regel ingen som blir skadad.
– Det handlar ju inte om att göra någon illa. Sedan handlar mina tacklingar om timing och teknik för jag kommer aldrig att vara någon av de största spelarna.
Den fysiska delen är ändå avgörande för den tuffe backen, som sett till sin roll på isen inte är speciellt tung. Lindholm väger under 90 kilo, men kompenserar det med fart och effektiv styrka. Han har under 10 % kroppsfett och befinner sig närmare bodybuildern än elithockeyspelaren på det planet.
Sommarträningen, som experter ser som den viktigaste delen av säsongen, är något Lindholm verkligen gillar.
– Jag har aldrig haft några problem med motivationen, utan kör för fullt.
Lindholms karriär tog fart på raketfart våren 2014. Då kom backen upp från juniorlaget i slutet av grundserien och tog för sig så pass – att han blev ordinarie som 19–åring. Men han fick spela större delen av säsongen i J20-laget.
– I början av säsongen spelade vi en landslagsturnering i Lake Placid. Det var jag, Arvid Lundberg och Sunken. Men efter det tappade jag lite. Och det tog lite tid innan jag hittade tillbaka det spel jag vill spela med timing och fysik. Sedan kom OS-uppehållet i februari och a-laget hade en del skador.
Det blev bara sju matcher i grundserien, men Lindholm tog för sig så pass att han inte gick att flytta på när slutspelet tog vid.
– Då hade jag byggt på mig självförtroende som jag tog mig med mig in i kvartsfinalerna.
Det skulle bli ännu bättre. Anton Lindholms första a-lagsmål i karriären kom i den fjärde finalmatchen mot Färjestad och innebar 1–0 och blev det matchvinnande målet som innebar SM-guld.
– Det är väl lite som ett filmslut. Det var ju något otroligt häftigt att få uppleva, säger Lindholm.
Förra säsongen blev också aningen ojämn. En bit in på säsongen lånades Lindholm ut till Malmö. Men backen själv ser det hela som en del av utvecklingen.
– Jag har bara positiva minnen av det där. Jag fick mycket speltid och kände att jag verkligen hittade mitt spel igen. Efter det kändes bra, jag hittade ”flowet” som fick det att funka.
Förra årets SM–final fick ett abrupt slut, när Växjö tog guldet från AIK. Målet kom i sudden death i den sjätte matchen i Vida Arena i Växjö.
– När det tar slut blir det bara helt tomt. Helt svart. Sen när man kommer in omklädningsrummet med sin silverpeng. Då fattar man att säsongen är slut. Att det är ett år kvar till vi har nästa chans.
Gråter man då?
– En del gjorde det.
Grät du?
– Nej, det gjorde jag inte. Men det är det tyngsta jag har upplevt när det gäller hockeyn.
AIK:s hårdning är draftad av Colorado, men har inte lagt några som helst tankar på NHL. Alla tankar är på SHL – och kommande säsong.
– Målet är att hålla en så hög lägstanivå att jag ändå känner att jag kan vara stolt över det. Inte ha så djupa dalar. Sen är det SM–guld som gäller.