De två första heaten blev inte bra för Anton Marklund. Han var bara på 13:e plats när allt skulle summeras.
– Det gick lite knackigt. Jag kände mig inte komfortabel som det var och då är det svårt att få till det.
Redan under lördagskvällen hittade teamet detaljer att finslipa med och det visade sig bli en fullträff.
Under söndagens första heat flög Marklund och hans teamkamrat, Mattias Ekström, fram på Turkiets VM–bana. Marklund noterade fjärde snabbaste tiden.
I sista heatet hade Marklund också noterad en bra tid – om inte oturen varit framme.
– Jag slet sönder drivaxeln i starten, så bara ett halvt varv in var bilen tvåhjulsdriven istället för fyrhjulsdriven.
Stark upphämtning
Marklund hamnade därför i tredje startled i semifinalen, men ett väldigt starkt lopp gjorde att han kunde avancera – och sluta trea.
– Jag tog alternativspåret tidigt och därefter var det bara att hålla i. Jag kunde hålla min tredjeplats och hamna precis för Timur. Otroligt roligt att ta sig till final med tanke på vilken plats jag hade och vilken start jag fick på tävlingen.
I finalen däremot, fick inte Marklund till det alls. En tuff omkörning av Johan Kristoffersson blev början till slutet.
– Det var inte snyggt av Kristoffersson. Men det är en tuff sport med mycket kontakt. Han fick en varning och det kändes rimligt, sa Marklund.
Marklund missade en växel och blev pååkt lite längre fram av banan och det slutade med att Marklund blev sexa och sist i finalen.
– Resultatmässigt min bästa helg även om jag tyckte att bilen var som bäst på Lydden Hill.
Det är en tuff sport med mycket kontakt.