Alla hade förväntats sig ett tätt och jämnt hockeykrig i 60 minuter. En match som skulle leva upp till den där hajpen och kampen som alla hade förutspått.
Istället blev det en västerbottnisk lek med den norrbottniska råttan. Visserligen gjorde Jan Sandström 1–0 efter ett magiskt förarbete av Toni Rajala – men efter det var det roliga slut för ett chockerande uselt Luleå.
Många Skelleftesupportrar var oroliga inför matchen. Var stod årets AIK och skulle man klara att möta årets skickliga, stora och starka Luleå?
På isen fick vi alla se svaret: Skellefteå är precis så bra som vi trott inför säsongen. När laget höjde tempot under fredagskvällen fick norrbottningarna problem. Och det rejält.
Nye 103 kilo tunge Ilari Melart såg exakt så seg ut som om hans vikt var tegelstenar som hängde bak på ryggen. AIK fick gång på gång fast Luleå i egen zon – och den detaljen är nog Hans Wallson och hans kollegor mest nöjd med.
Miljonbygget Luleå har en hel del att fundera över. I den här matchen la man sitt fokus på att hitta häftiga tacklingar och därigenom få höra hemmapublikens vrål. Det håller inte, och där behöver Luleå hitta på något om man vill kunna rubba AIK.
Kedjan med Anton Hedman, Jonathan Granström och Lennart Petrell är visserligen rolig att se. Men hur mycket nytta gör trion egentligen?
För AIK:s del delade laget ut en välbehövlig derbysmocka. Längst fram i ledet gick den nykomponerade förstakedjan med Erik Forssell mellan Jimmie Ericsson och John Norman.
Trion gjorde allt rätt den här kvällen. Jimmie Ericsson tryckte in två av målen och såg ut att njuta över att få vara tillbaka i Coop Arena igen.
Men bäst av dem alla var utan tvekan John Norman. AIK:s nummer 37 har varit lagets bäste spelare i så gott som alla matcher den här säsongen. Vill det sig väl kan han vara näste landslagsspelare som AIK producerar.
Sammanfattningsvis gav den här fredagskvällen oss ett tydligt svar: Skellefteå är fortfarande klasser bättre än Luleå.
Vill det sig väl kan han vara näste landslagsspelare som AIK producerar.