Foto: Andreas Hillergren/TT.
Hade jag varit manusförfattare i Hollywood hade jag direkt sett ett färdigt manuskript framför mig när Hanna Öberg från Piteå så sensationellt fixade Sveriges fjärde guld genom tiderna i skidskytte.
Först en tillbakablick när pappa Tomas och mamma Viktoria Öberg bestämde sig för att flytta från Kiruna till Tomas hemby i närheten av Lindbäcksstadion i Piteå.
Starta en skidskytteklubb, bygga en skjutbana, allt på ideell basis
Med på byggandet en 10-årig flicka med en otrolig vilja som vägrade att gå hem utan bara ville hjälpa till.
Träna nästan varje dag för att bli bäst i världen precis som föredömet Björn Ferry som vann sitt OS-guld när Hanna Öberg var 14 år.
Sedan bara intensifiera träningen när legendaren Wolfgang Pichler för fyra år sedan kom in och satsade på talangerna som verkligen ville något med sitt idrottande.
Kan tänka mig många filmade pass som verkligen får oss att förstå vad det kostar på att träna under den här farbrorn – som många skulle beskriva som en tyrann. Och i dubbel bemärkelse ladda om varenda dag.
Sedan fyra års färd mot det som ändå inte slutar en torsdag kväll i Pyeongchang, Sydkorea, där mamma och pappa fanns på plats för att fira guldet.
Vore nämligen en perfekt avslutning på det här manuset med att Hanna Öberg får sin välförtjänta belöning för det som jag för alltid kommer att kalla en bragd.
För jag kan inte annat än redan nu börja fundera på Bragdguldet 2018 som känns helt givet för Hanna Öberg oavsett hur många medaljer Charlotte Kalla tar i det här mästerskapet.
Kalla fick nu nöja sig med silver och det är förstås också en enorm prestation. Åt Ragnhild Haga fanns ingenting att göra. Den norska guldtösen var bara bäst på milen och det här skapar förstås en viss oro inför lördagens stafett.
Dessutom måste vi förstås rikta ett stort grattis till grannkommunen Piteå som fick fira två OS-medaljörer samma dag.
Där behöver ingen mer än Ronny Eriksson känna sig euskefeurat som betyder nedstämd på pitebondska.
Tänker på en av Ronnys texter: ”Att försöka är första steget till ett bra misslyckande”. Jag skulle förresten kunna skriva in Ronny i en biroll som läktarexpert i filmen om Hanna Öberg för att få med lite humor.
För oss i Skellefteå handlar det lokalpatriotiska om att heja på hockeylaget Tre Kronor.
Norrmännen hade ingen som kunde beHaga och då blev det en enkel vinst för det svenska laget.
Pär Lindholm gjorde det första svenska målet och det är förstås också en bragd på sitt sätt. Detta med tanke på den färd han tagit via – just det, vinnarstaden Piteå – för att nå till sin första olympiska start.