Nu var HV 71 med i matchen i två perioder. Inget snack om den saken. De skapade en hel del chanser på sina kontringar.
Men målvakten Markus Svensson var inte bara tät. För att anknyta till hans smeknamn ”Mackan” så var han precis motsatsen till en schweizerost. Det fanns inte hål någonstans i det pålägget.
Plocken på friläget i andra perioden var magnifik.
Men det som imponerade mest var en räddning i tredje perioden där benskydden var i höjd med ribban. Jag satt direkt och tänkte på den tjeckiske toppmålvakten Dominik Hasek som var en målvakt av den gamla skolan som gärna tog till sådana ekvilibristiska räddningar. Jag förstår varför HV-forwarden Ted Brithen i det läget såg ut som matadoren i den tecknade filmen om tjuren Ferdinand. Hade han inte haft hjälm hade han förmodligen slitit håret från huvudet.
Samtidigt var detbara kontringarna som var HV:s vapen. De lyckades sällan, eller snarare aldrig, skapa några långa anfall på AIK. Och då är det kört för motståndaren. Det går inte att stå emot AIK:s offensiv med så mycket försvarsarbete.
Hemligheten till det var att AIK höll så högt tempo i passningsspelet. Dessutom satt puckarna oftast på bladet och då blir farten ändå högre.
De två första perioderna var det kedjan med John Norman, Pär Lindholm och Andrew Calof som skapade det mesta och bästa i AIK.
John Norman är i sitt livs form och åker skridsko som att han föddes med dem på fötterna. Hattrick i slutspelet är inte illa. Calof är hypereffektiv och Pär Lindholm inte bara jobbar hårt, han visade också att det finns både spelsinne och tuffhet i den kroppen.
Därför blev jag förvånad när Hans Wallsson möblerade om i kedjorna direkt i tredje perioden.
Men att jag blev förvånad över det förklarar också varför det är Wallson som står i båset och inte jag. För direkt efter de skiftena i kedjorna avgjorde AIK matchen och satte 4–1 och 5–1. HV tog sedan ut målvakten i samband med en utvisning 8.23. Just det, 8.23. Och det gav AIK chansen att göra 6–1 och ge HV skrämselhicka inför matchen i Kinnarps Arena på fredag.
Men givetvis blir det ingen istur i parken för AIK. Det kommer att bli ett helvetiskt tryck i Kinnarps Arena och knappast så tomsatt som det var i Skellefteå. Publiksiffran var det enda som var svagt den här kvällen.