Det andra AIK, som i sin kvartsfinal slagit ut seriesegraren Luleå med 4–1 i matcher, hade ett spelmässigt övertag efter två perioder i Skellefteå Kraft arena, men ställningen var 0–0 efter 40 minuter.
I sista perioden tog Gnaget tidigt ledningen genom Josh MacNevin, assisterad av de två tidigare Skellefteå AIK-spelarna Kent McDonell och Tobias Viklund.
Bud Holloway kvitterade halvvägs in i perioden, men sedan var det roliga slut för Skellefteå AIK. Daniel Bång såg till att gästerna på nytt tog ledningen och med knappt fyra minuter kvar utökade Kent McDonell ledningen till 3–1. Tobias Viklund satte spiken i kistan med sitt 4–1-mål i slutminuten.
– Jag tycker att AIK får en bekväm resa genom matchen. Med lite tur kanske pucken hade studsat vår väg, men jag är absolut missnöjd med lagets känslomässiga engagemang, konstaterade Skellefteå AIK-tränaren Bert Robertsson efter matchen.
Två dagar senare, i andra matchen, fick Skelleftespelarna dock slita ont. På Hovet kvitterade Jimmie Ericsson till 4–4 med åtta minuter kvar av ordinarie speltid, vilket tog matchen till förlängning. Den skulle visa sig bli en lång sådan. Först i mitten av tredje förlängningsperioden kom avgörandet. Jimmie Ericsson satte då sitt andra mål, vilket kvitterade matchserien.
– Lite svårt att summera allt. Men väldigt, väldigt skönt att vinna. Skönt också att Jimmie fick nypa dit den, sade Skellefteå AIK-tränaren Anders Forsberg efter slutsignalen.
Semifinalserien gick så småningom till maximala sju matcher eftersom alla de efterföljande fem matcherna slutade med hemmasegrar. I sista matchen vann Skellefteå AIK med 5–3 och laget var klart för final.
Där ställdes man mot Brynäs, som i och med tre raka segrar i finalserien såg ut att skrinna snabbt mot SM-guldet. Men AIK skapade spänning genom att vinna efter förlängning borta (Oscar Lindberg slog in segerpucken drygt sex minuter in i sudden death) och sedan hemma med 3–2. Brynäs kunde därefter avgöra på hemmaplan i och med en 2–0-seger. Guldet hamnade i Gävle.