Förlust. Asplöven föll efter straffar när Norran hälsade på hockeyallsvenskans mest mytomspunna lag.
Resan till Haparanda är lite avsides även för en reporter och fotograf från Skellefteå. Den lilla kommunen, som ligger precis vid gränsen till Finland, har ändå blivit ett naturligare resmål för stora delar av Norrland sedan Ikea slog upp sina portar.
De senaste åren har kommunen även gjort sig känt för sitt hockeylag, Asplöven, som är en färgklick för hela hockeysverige.
Det är på många sätt fascinerande att ett lag från en så liten kommun, med bara drygt 10 000 invånare, och som ligger så avsides, fortfarande har möjligheten att kunna vara med och konkurrera i en sport som ändå kräver så mycket resurser.
Bara att få ihop resorna under en säsong är mer eller mindre ett konststycke.
– Vi reser väl ungefär 6 000 mil, uppskattar tränaren och sportchefen Per Kenttä.
Det motsvarar drygt ett och ett halvt varv runt jorden. Närmaste bortamatchen för Asplöven är Umeå och dit är det 40 mil – enkel väg. Näst närmast är Timrå, drygt 70 mil bort.
Kenttä och hans lag lägger årligen drygt 2,5 miljoner kronor på resor.
– Då borde det ändå ha gått att göra ett bättre bortaschema. Vi borde ha kunnat haft fler bortamatcher samtidigt så att vi inte hade behövt åka söderut lika ofta. I år är det sämre än tidigare. Totalt är det ungefär 250 000 kronor dyrare för oss och det är pengar vi hade gärna gjort något annat för, säger Kenttä när jag och fotograf Leif Andersson sitter för att skapa oss en uppfattning hur allt hänger ihop.
Med tanke på lagets extrema geografiska placering har det även vuxit fram både myt och mystik kring laget.
Att resa till Haparanda och spela i den åldersstigna isladan Polarica är på något sätt en mardröm för många av lagen i hockeyallsvenskan. Det är förstås en företeelse som Asplöven har byggt vidare på, även om Kenttä vill tona ned den delen.
– Första säsongen hade vi nog en hel del fördel av att många lag fick resa långt, men jag tror inte att vi har riktigt lika mycket fördel längre. Men vi har alltid varit bättre på hemmaplan än på bortaplan sett till statistiken. Så vi trivs här hemma.
Förre AIK-spelaren och talangen, Sam Marklund, som är son till Lars Marklund, spelar med Asplöven i år. I och med det har han bra erfarenhet från båda sidorna eftersom han har spelat två säsonger i Västerås. Och Marklund tror att Asplövens geografiska plats och slitna hall fortfarande kan skapa fördelar.
– Det känns kanske så ändå. Om man tänker på topplagen och när de kommer hit, med äldre spelare som kanske har spelat i NHL. Och så kommer de hit till Kuben och ska spela. Det är en lördag, då kanske det inte är så kul att vara här, berättar Marklund och fortsätter:
– Jag pratade med McGrath, som jag spelade ihop med i Västerås, han spelar i Oskarshamn nu. De hade åkt tåg i 18 timmar för att komma hit och det hade varit svårt att sova. De var kanske inte så positiva.
Hemmahallen Polarica tar bara in drygt 1 500 åskådare, men snittet ligger ändå över 1 000 åskådare. Snittet har trycks upp av lagets gästspel i Coop Arena, där Haparandalaget brukar komma upp i över 3 000 åskådare.
– Hallen är en av våra flaskhalsar. Vi har ingen restaurang och inga loger som andra lag har och som kan ge bra inkomster, säger Kenttä.
Men 2016 kommer det att stå en ny ishall klar och den kommer att ligga precis på gränsen mellan Sverige och Finland.
– Till dess får vi hanka oss fram och se till att vi håller oss kvar.
33–årige Per Kenttä är född i Umeå, men är uppvuxen i Haparanda. Han var målvakt som aktiv, men inte så träningsvillig. Han blev assisterande tränare i laget redan som 25-åring och har varit ledare i klubben sedan dess. Kenttä är både tränare och sportchef och utan tvekan en väldigt stor del av klubbens framgångar.
Hur hinner du med allt?
– Vi är ju en sportgrupp på fyra eller fem personer, så jag får ju mycket hjälp. Men nog är det mycket man skulle vilja hinna med som ändå inte hinns med. Hittills har det gått ganska bra.
Att få ihop laget är ett stort pussel, både när det gäller att hitta spelare som att hålla ordning på ekonomin.
Kenttä berättar att Asplöven omsätter 12,5 miljoner kronor per säsong, det är mindre än 10 procent av vad Skellefteå AIK omsätter. Ändå har laget kapacitet att kriga mot SHL.
– Det är väl det som tjusningen med allt och det visar väl också att pengar är långt ifrån allt.
Framgången i Haparanda gör även att Kenttä tar chansen att skicka en känga till SHL-ledningen som förespråkar att SHL ska stängas.
– Det här med att stänga serier är svammel i mina ögon. Man ska kunna tävla på samma villkor oavsett om du har en krona i börsen eller en miljon.
För att få ihop ekonomin har Asplöven enbart skrivit kontrakt som gäller under säsong, runt åtta månader.
Allt för att hålla nere kostnaderna, men Kenttä och klubben har visat en fantastisk förmåga att kunna locka till sig spelare. Även om Haparanda ligger där det ligger.
– De är ju inställda på det när de skriver på för Asplöven. Spelarna vet att det inte blir tunnelbanan till matcherna. De är mentalt förberedda, säger sportchefen.
Den beskrivningen ställer sig Sam Marklund bakom. Han har funnit sig tillrätta och bor centralt i Haparanda i en etta tillsammans med sin sambo.
– Trivs bra. Jag hade inte så höga förväntningar, så allt har blivit positivt, säger Marklund och fortsätter:
– Tanken när jag gick hit var att kunna träna så mycket som möjligt. Isen är ju ledig, så vi kan träna flera timmar efter vanliga träningen. Skulle man inte trivas och inte har något att göra går det alltid att träna.
Spelaren har haft en höst med blandade känslor.
– Det har gått ganska bra, men jag har haft jobbigt med skador. AC-leden i axeln for och så vred jag knäet och så. Jag har fått hjälp av Thomson (Stefan, Skellefteå AIK:s fystränare) med ett program för att hålla uppe träningen.
Marklund hade a-lagskontrakt med AIK, men har varit utlånad. Den här säsongen är han Asplövens spelare.
Precis som under det här året har hans korta karriär präglats av skador.
– Det har varit ett helvete under somrarna. Jag hade en muskel på baksidan som gick av och läkarna sa att de hade aldrig sett något liknande. Sen var det ryggen. Egentligen är det först i somras som jag har kunnat träna någorlunda. Jag har fått väldigt mycket hjälp av Classe och Karin i AIK.
Marklund är inte ensam med förflutet i Asplöven. Även backen Olov Lundqvist spelar i laget. Han är född 1988 och tillhörde den första ”nya” kullen juniorer som började ta plats i AIK. Lundqvist är bördig från Fällfors och tillhör samma kull som Patrik Wallon, Tomas Larsson (även han i Asplöven nu), Joel Wikberg och Erik Karlberg för att nämna några.
Lundqvist gör sin femte säsong i klubben, men har egentligen kontrakt med Luleå – dit han blev värvad i sista stund innan transferfönstret stängde.
– Egentligen var jag faktiskt på väg till Malmö, avslöjar Lundqvist när vi hälsar på lägenheten dit flyttlasset bar från Luleå.
– Allt verkade vara klart, jag skulle bara ut och träna en sista träning. Då kom Kenttä in och sa att det inte blir något. Efter träningen kallade han in mig och berättade att Luleå ville ha mig istället.
Lundqvist har tagit den lång vägen mot SHL, men före jul stod det klart att Luleå hade värvat ytterligare backar. Totalt har klubben 13 backar under kontrakt. Så Lundqvists chanser att ta sig tillbaka till Luleå får ses som små.
– Känns trist. Jag kände ifjol att jag verkligen kunde spela på den nivån. Men nu under hösten blev det bara två och en halv träningsmatch. Det känns som om jag aldrig riktigt fick chansen.
Lundqvist tillhör istället en av de äldsta i det hungriga laget – som faktiskt ledde serien under en period under hösten. Just den unga entusiasmen och hungern är en stor del av Asplövens idé.
Och förstås att vara ett riktigt jobbigt hemmalag.
När Norran besökte Asplöven mötte de topplaget BIK Karlskoga – ett annat lag i serien som lever på myten om sin hemmahall. Och Carl Berglund i Karlskoga tycker inte att bortaresan till Asplöven är värre än någon annan.
– Det är ju en sådan här gammal fin hall som påminner om hallarna hemma. Sedan flyger vi ju till Luleå och sover där. Så jag tycker egentligen att det är ganska trevligt här.
Matchen blev i alla fall något utöver det vanliga. 6-6 var det efter ordinarie tid och gamle Kalixspelaren Alexander Ytterell blev matchvinnare för gästerna när han avgjorde på straff.
Det här med att stänga serier är svammel i mina ögon.
Stor del. Per Kenttä har en stor del av Asplövens framgång. Här i båset med Sam Marklund i förgrunden under matchen mot BIK Karlskoga.
Många har passerat. Asplöven har mycket emot sig, men klubben och tränaren/sportchefen Per Kenttä har haft en fantastisk förmåga att utveckla spelare.
Flyttat tillbaka. Olov Lundqvist tillhör Luleå, men det mesta pekar åt att Fällforskillen blir kvar säsongen ut i Asplöven. Lundqvist är inne på sin femte säsong i klubben.
Trivs. Sam Marklund trivs i Haparanda. Spelaren såg möjligheterna att kunna träna riktigt bra.
Gamla AIK-spelare. Sam Marklund (tv) och Olov Lundqvist har båda spelat i AIK, men tillhör numera Asplövens framgångsrika lag.
Lever upp till myten. Det är bortamatchen som många pratar om. Inget lag ligger så långt "borta" som Asplöven i elithockeysverige.