Susanne Nilsson. Arkivbild: Lars Eriksson
Susanne Nilsson har haft en oturlig säsong – inte minst skademässigt.
Redan i den andra seriematchen mot Linköping gjorde hon illa tummen och missade några veckors spel.
När hon äntligen var tillbaka kom nästa smäll. En sträckning i låret.
– Det känns så tråkigt när du äntligen är tillbaka och så händer något direkt igen. Om jag skulle ha fått önska så hade förstås alla spelare i Sunnanå fått vara hela och friska. Men skador tillhör ju fotbollen och något vi får acceptera.
Förra året åkte Susanne ut med AIK.
Har det här varit ett värre år?
– Jag måste säga det. Det känns ändå tyngre den här säsongen. Vi trodde alla på laget och ändå har det gått så dåligt.
Fast i kväll jagar ni första segern mot din moderklubb Kristianstad?
– Det är otroligt viktigt att vi får ett bra avslut på säsongen som vi kan ta med oss till nästa år. Det gör allt så mycket enklare.
Har du förresten någon gång ångrat att du valde Skellefteå och Sunnanå?
– Nej, Gud nej. Jag har istället blivit kär i Norrland och trivs fantastiskt bra här med både laget och allt runtomkring.
Så du kan tänka dig en fortsättning i Sunnanå?
– Visst är Sunnanå ett alternativ för mig. Men det är lite tidigt att tala om det redan nu, vi har ju några matcher kvar innan serien är över.
– Jag har ju flyttat runt så mycket på slutet och det skulle faktiskt kännas bra att vara mer än ett år på ett ställe. Men samtidigt handlar det om föreningens målsättning. Det räcker inte om vi spelare vill tillbaka till allsvenskan. Det måste vara klubbens vilja också.