Till en början var det ganska sparsamt med skott som avlossades mot Erik Hanses när han för första gången under den här nu åtta omgångar gamla SHL-säsongen fick vakta kassen. Elva skott hade bara Linköping mäktat med efter två spelade perioder.
– Första perioden var ganska tråkig ändå, men gick okej. Andra började lite trevande, men det kom en del ströskott som det gällde att vara med på, säger Hanses, som växte in i matchen allt mer.
– Sen i tredje, det är då det blir riktigt kul, lite puls för mig. Det var kul med lite boxplay.
Är det inte så att det bara är en målvakt som kan säga en sådan grej?
– Precis. Men man vill ju göra något. Det är inte så kul att stå där ute och inte göra någonting.
Och saker fick han att göra under den femminutersutvisning som Jimmie Ericsson ådrog sig. Det blev några riktigt fina räddningar.
– Ja, det blev nån, då jag inte hade riktigt koll på pucken och så, men det var kul.
Hanses höll tätt i förlängningen, trots att Linköping låg på ganska hårt. Och sedan var det dags för straffläggning.
Hur gick tankarna inför straffläggningen?
– Jag ska bara rädda, det var det enda jag tänkte, och det gick ju bra, säger Hanses och ler brett.