Ett aggressivt Mora gav AIK stora problem under delar av matchen och knep till sist bonuspoängen i och med 3–2-segern efter straffar.
Med den sylvassa offensiva kraften som finns i årets AIK-upplaga är förutsättningarna för ett effektivt powerplay stora.
Jag skrev till och med innan SHL drog igång att AIK mest troligt kommer briljera i PP den här vintern.
Efter snart tio omgångar är det tvärtom. AIK:s powerplay är än så länge mer lättläst än finurligt samtidigt som de nya pusselbitarna Juhamatti Aaltonen och Mathis Olimb ännu inte hittat sina respektive roller.
Joakim Lindström är i mina ögon den skickligaste spelaren i hela SHL. Briljant på alla sätt och vis. Dessutom proffsig uti fingerspetsarna.
Men i powerplay kretsar för mycket kring Jocke. Det är väldigt ofta som skottet kommer från nummer tio. Ett alldeles för väntat avslut vilket allt som oftast leder till att pucken fastnar på närmsta täckande spelare.
Fler hot
AIK behöver hitta ett sätt att involvera fler vilket skulle få hoten att växa i antal. För när AIK hade chansen att avgöra i den tredje perioden, i spel fem mot tre i nästan 90 sekunder, blev det så där statiskt och lättläst igen.
12,5 är PP-procenten efter åtta matcher (tre mål på 24 försök) vilket talar sitt tydliga språk. Här har AIK nått att jobba på och med tanke på skickligheten så borde det inte vara några problem att lyfta i statistiken så länge som nycklarna hittar rätt lås.
Visserligen var AIK:s PP-försök i inledningen av matchen riktigt bra. Då skapade man massor. Men utebliven utdelning ledde till att Mora tog över och senare också sköt 1–0. Så två gånger den hör lördagen visade det sig hur viktigt det är att göra mål i numerärt överläge. För AIK innebar det en skillnad på två inkasserade poäng.
Söker jämnhet
Sett till spelet fortsätter AIK blanda och ge. När man spelat som bäst i säsongsinledningen är man riktigt, riktigt bra. Men för ofta och för långa stunder under matcherna är man nere i spelmässiga svackor. Som fallet var i första perioden och delar av tredje mot Mora.
AIK behöver hitta en jämnhet. Gör man det samtidigt som fler spelare hittar en högre nivå kommer man bli svårtstoppad. Men vägen dit är betydligt lättare sagt än gjord.
Två ettor
AIK gick in i säsongen med ett spännande målvaktspar. En duo som på förhand inte kändes som solklara förstamålvakter men med en strävan att under säsongen nå dit.
Efter åtta omgångar av SHL och ett nästintill färdigspelat gruppspel i CHL går det konstatera att både Gustaf Lindvall och Mantas Armalis redan är där. Redo att vara den där ettan.
För om laget presterat ojämnt så är det raka motsatsen på den sista utposten. Snacka om att målvaktstränare Krister Holm har ett angenämt problem i sitt målvaktsval.