Ny position. Norrans Roger Lindström fick känna på hur det är att vara hockeycoach under Lejons match.
Det är tidig eftermiddag i Skellefteå. Solen lyser och vi kommer till Skellefteå camping för att hälsa på Lejon-flocken.
Tio av spelarna i division I-laget bor nämligen tillsammans i annexet på Skellefteå Camping.
Joshua Karlsson tar emot, sätter sig i soffan framför teven, där en gammal repris av Seinfeld visas.
Han ser bekväm ut och jag kan inte låta bli att fråga om han abonnerat på den bästa platsen framför teven.
– Ha, ha, nej, jag brukar inte sitta här speciellt ofta, säger han.
Vincent Andersson och Johan Bölander ansluter och det märks att killarna redan lära känna varandra bra.
Det ser dessutom riktigt prydligt ut, en städlista ligger också på köksbordet.
– Fast den gäller inte längre, säger Joshua och skrattar när han lägger bort den.
Daniel Sundelin kommer också in. Daniel som kommer från Haparanda är en av de mer nordliga importerna.
Joshua kommer från Borås, Vincent från Sundsvall och Johan från Hoting.
– Vi har olika bakgrund men vi har ett gemensamt intresse i ishockeyn. Det gör det lättare att umgås så här nära, säger Johan.
Blir det aldrig bråk om vilket tv-program ni ska se?
– Nej, inte hittills i alla fall. Klockan tio är däremot de flesta samlade och kollar in Paradise Hotel, säger Joshua med ett leende.
– När vi kommer tillbaka efter en match eller träning orkar vi bara med något lättsamt, förtydligar Johan.
Det är ett kombinerat allrum och kök där killarna sitter. Efter en stund börjar Johan Bölander att laga sin middag.
Han skär upp kycklingfilé och sätter också på en panna med bulgur.
– Bulgur är lite nyttigare än pasta och ris, säger han och visar att han har koll på näringscirkeln.
Lagar ni aldrig mat tillsammans?
– En del gör det men oftast lagar var och en sin egen mat. Vi har ju egna utrymmen både i skafferiet, kylen och frysen. Vi äter ju dessutom ofta på olika tider. Jag vill till exempel verkligen äta i god tid innan det är dags för match.
När han börjar steka kycklingen tittar han ut genom fönstret där Vitbergsbacken bjuder på en vacker vy.
– Fast jag tänker mest på hur många gånger vi fått springa upp för den under försäsongsträningen.
Johan gör sedan i ordning lite broccoli till sin portion och när han portionerar upp maten känns det som en riktig smarrig måltid.
Du kanske skulle passa bättre i Kockduellen än Paradise Hotel?
– Ha, ha, jag tror inget av dem är något för mig.
Vi passar då på att knacka på i ett av sovrummen, killarna har trots allt lite privat utrymme.
Fast på Carl Sundins rum ligger det två killar i sängen med neddragna gardiner och spelar NBA-basket på teven.
Jacob Hansson Geidon hälsar nämligen på i Calles rum.
– Och om du tycker det är stökigt beror det på att Jacob slängt sin jacka på golvet, säger Calle med ett leende.
På väggen hänger också en signerad matchtröja av Sidney Crosby, Pittsburghs och hela Kanadas stora stjärna.
– Jag fick den av en kompis i present. Det är laget jag gillar bäst i NHL, säger Sundin.
När jag säger att jag blir överraskad av att de spelar basket på teven istället för ishockey svarar Carl:
– Det är faktiskt ett roligare spel än videospelet från NHL.
Jag frågar sedan Johan Bölander hur mycket tv-spelande det blir?
– Det blir en del turneringar. Vi är alla sådana som vill vinna till varje pris så det märks även när vi spelar. Det blev förresten en del poker när vi åkte till Mariestad på ett matchläger. Inga stora pengar i potten men ändå riktigt roligt.
Att spela i Lejon ger inte heller några stora inkomster. Killarna har kontrakt men ersättningen är minst sagt blygsam.
– Vi gör det här för att utvecklas som ishockeyspelare. De flesta killarna har jobb på dagarna och tränar på kvällarna, förklarar Joshua Karlsson.
Nästa anhalt blir Skellefteå Kraft Arena där Lejon den här kvällen ska möta Teg i ett genrep inför serien.
Joshua Karlsson kommer ensam släntrande från campingen med hörlurarna på.
– Jag tillhör dem som går in i sin egen bubbla före matcherna, säger han.
Inne i omklädningsrummet är det redan full fart. Lejon-spelarna samlas alltid två timmar före match. Musiken spelas på hög volym men det är ingen speciell av killarna som väljer låtarna. Den som känner för det får ta ansvaret.
Tränarna har en kort genomgång.
– Vi gick på is den 4 augusti och nu börjar det närma sig seriestart. Allt är väl glasklart numera hur vi spelar, frågar huvudtränaren Tobias Carlsson och får inget svar av den samlade gruppen.
– Lyft frågorna, säger han men det är fortfarande lika tyst.
Assisterande coachen Robhert Esserud säger med ett leende:
– Nu är det dags att sluta vara förbannad på Putin och koncentrera oss på det vi ska göra på isen.
Lejon har först en individuell uppvärmning.
De flesta av spelarna tar med sig några fotbollar ut på en asfaltyta på västra kortsidan av hallen.
Det handlar om att jonglera mellan varandra, ett sorts bolla gris utan händer, där den som tappar bollen åker ut.
En del av killarna har dessutom riktigt bra bollteknik även om det inte direkt är Zlatan-mottagningar alla gånger.
Tobias Carlsson säger:
– Alla killar får välja sin eget sätt att värma upp. De flesta är ute men en del väljer att gå till gymmet, säger han.
På vägen in till hallen träffar jag förresten AIK-tränaren Stefan Klockare och frågar när Norran ska få göra ett liknande reportage med SHL-laget.
Stefan skrattar gott och svarar direkt:
– Inte under min livstid i alla fall …
Inne i Lejons omklädningsrum har en del killar börjat ta på sig utrustningen Förutom musiken och en kaffebrygg som bubblar är det mesta som hörs ljudet från tejprullarna. En del snurrar fast benskydden så hårt att det nästan ser ut som att de gipsats.
– Det går åt åtskilliga meter med tejp varje träning och match, säger materialförvaltaren Roger Öqvist.
Isoleringsband är också en viktig ingrediens för en ishockeyspelare. Nils Granberg sitter och donar med sin klubba.
– Det blir alltid lite skador på klubban och då är det bra att byta isoleringsband, säger han.
Alla spelarna har också fått sin egen plats i omklädningsrummet med sitt namn uppsatt.
Roger Öqvist säger:
– Det är mycket enklare så här. Nu kan killarna hänga upp utrustningen mellan träningarna och placera skridskorna i särskilda hållare längst upp.
Roger är en rutinerad man som mattis.
– Jag har hållit på i 25 år och det här är fortfarande riktigt roligt. Jag håller mig dessutom ung i sinnet, säger han och skrattar.
Roger går sedan ut i sliprummet där han slipar grillorna.
– Jag brukar få slipa 8-10 par före varje match. En del vill istället ha skridskorna klara före sista träningen.
Ingen som klagar?
– Nej, snarare tvärtom. Jag måste säga att alla är nöjda med mitt jobb. Jag har lärt mig mycket under årens lopp och vet vilken typ av slipning som passar på olika isar.
Just då kommer Carl Sandin förbi och frågar om det finns några 274-snören?
– Jodå, inga problem, svarar Roger och berättar var de finns.
Tillbaka i omklädningsrummet där det närmar sig match. Spänningen är allt mer spänd, många har redan bytt om och sitter färdiga.
Tobias Carlsson säger:
– Kom ihåg att vi ska ta pucken framåt. Och gör det ordentligt och hårt. Det är bättre med 50 icing än två felpass.
Sedan är det dags att äntra arenan. Först ut är målvakten Simon Zurawski.
Sist är Carl Sandin.
– Jag brukar vara det, det bara känns bra, säger han.
När matchen börjar har ledarna sin bestämda roll. Nicklas Westerlind som jag hamnar bredvid på bänken säger:
– Jag coachar backarna, Robhert har forwards, Tobias huvudansvaret och Janne Öqvist är en allt-i-allo och en fantastisk pådrivare. Att vi är fyra coacher beror på att vi inte alltid har möjlighet att vara med på alla matcher och träningar.
Tyvärr blir det ingen bra förstaperiod av Lejon som blir fastcheckade av Teg i inledningen och också hamnar i underläge med 2–0.
I pausvilan sitter spelarna själva halva tiden.
Målvakten Simon Zurawski är den som försöker få igång lite snack.
– Jag tycker att det är lite underligt att de får så fria ytor mitt i skottsektorn. Vi måste täppa till där.
När tränarna kommer in säger Robhert Esserud:
– Vi åker skridskor bra och jobbar hårt. Men vi måste använda det ovanför huvudet också och spela på det sätt vi vill.
Det blir också bättre i andra perioden. Framförallt får Lejon bättre stopp på Tegs långa anfall.
Fast när jag säger det till Esserud dröjer det bara nåt byte innan Teg gör 3–0 …
I andra pausen samlas tränarna i sitt lilla krypin där också sportchefen Patrik Degerman satt sig ned.
Ledarna är inte nöjda och kommer fram till att Lejon ska spela lite tätare i sista perioden.
Men då ger Lejon bort pucken i de två första bytena och Teg gör två mål till.
Till slut blir det 7–0 och det är lite jobbigt att vara med i båset. Inte så att folk blir negativa men det finns en del uppgivenhet i ansiktena.
Jag frågar Johan Bölander hur han tacklar en sådan här förlust.
– Jag försöker skaka av mig den och blicka framåt. Det går inte att tänka för mycket även om det lär bli en del snack ikväll.
Ännu en dag är över för Lejons ishockeyspelare som vandrar ut i den mörka höstkvällen med dystra tankar. Förhoppningsvis är de ljusare efter seriepremiären.
Uppvärmning. De flesta Lejon-spelarna kör uppvärmning med fotboll före matchen.
Inläpp. Joel Lindberg deppar efter ett insläpp mot Teg.
Konvcentration. Vincent Andersson är koncentrerad under matchen.
På väg ut. Det är dags för match och spelarna i Lejon marscherar ut genom spelargången.
Laddar. Målvakten Simon Zarowski laddar inför matchen mot Teg.
Bubbla. Daniel Johansson går in i sin egen bubbla.
Taktik. Huvudtränaren Tobias Carlsson diskuterar med Jacob Hansson Geidon.
Frillan. Emil Larsson fixar frillan innan han går ut på isen.
Beredd. Marcus Karlsson är beredd med vattenflaskorna när uppvärmingen
Fråga. Carl Sandin frågar mattisen Roger Öqvist om nya skosnören till skridskorna.
Fixar klubban. Nils Granberg byter isoleringsband på sin hockeyklubba.
Bollkänsla. Vincent Andersson visar fin bollkänsla under uppvärmningen.
Bra ordning. Killarna har bra ordning och diskar efter sig – även om det kan behövas en påminnelse.
Korridor. Annexet på Skellefteå Camping har 10 rum i en lång korridor.
NBA. Jacob Hansson Geidon och Carl Sundin spelar NBA-basket på teven.
Middag. Johan Bölander sitter och äter sin middag medan Joshua Karlsson kollar vad som hänt i omvärlden på sin dator.
Tillbaka efter jobbet. Daniel Sundelin välkomnar några i Lejon-flocken till den gemensamma bostaden på campingen.